Luke: Kostnadskrisen inom jordbruket tynger lönsamheten

Enligt en prognos från Naturresursinstitutet i Finland (Luke) kommer höstens magra skörd och de samtidigt stigande priserna på produktions- och investeringskostnaderna att äta upp till hälften av den genomsnittliga företagarens inkomster jämfört med för två år sedan. År 2022 kommer företagarinkomsten att ligga kvar på cirka 10 000 euro och endast 25 % av lönsamhetsmålet kommer att uppnås.

Den totala effekten av kriget i Ukraina på ekonomin är ännu inte tydliga. År 2022 kommer den genomsnittliga lönsamhetskoefficienten för jordbruket att sjunka till 0,25 från 0,41 förra året, enligt ett försiktigt scenario. Detta innebär att timlönen för en jordbrukare kommer att ligga kvar på 4,0 euro och att avkastningen på eget kapital kommer att sjunka till 0,9 %. Lönsamhetskoefficienten beräknas genom att dividera företagarinkomsten med summan av lönekravet för jordbrukarfamiljens egen arbetskraft och räntekravet för eget kapital.

Den totala avkastningen på värdet av jordbruksproduktionen kommer i år att öka till cirka 200 000 euro per företag. Subventioner står för 28 procent av detta. När produktionskostnaderna dras av från den totala avkastningen visar företagsvinsten att jordbruksföretagen gör en förlust på 32 000 euro.

Växtproduktionens lönsamhet beror på skörden och priserna

År 2021 var skörden på jordbruksgrödor fortfarande anmärkningsvärt låg. Ett minskat utbud och utvecklingen på världsmarknaden fick spannmålspriserna att stiga till rekordhöga nivåer. Lönsamheten för odling av spannmål och olje- och proteingrödor låg dock på samma nivå som föregående år på grund av stigande kostnader.

Produktions- och investeringskostnaderna för tex. gödsel och energi kommer att vara betydligt dyrare år 2022 än föregående år. Om spannmålspriserna förblir oförändrade jämfört med 2021 och avkastningen är genomsnittlig, kommer den genomsnittliga lönsamheten för spannmål och olje- och proteingrödor till och med att förbättras jämfört med förra året, trots kostnadsökningen. Det bör dock noteras att lönsamheten fortfarande skulle vara låg även med denna förbättring.

Lönsamheten för andra grödor kommer däremot att vara betydligt lägre. På samma sätt förväntas lönsamheten i växthusproduktionen att minska.

En stabil grund för boskapsuppfödare

Höjningen av spannmålspriserna i höstas kommer att leda till ökade foderkostnader för boskapsuppfödarna, vilket inte kommer att återspeglas fullt ut förrän i år.

Med nuvarande priser kommer lönsamhetskoefficienten för mjölkproduktion att sjunka till cirka 0,2. Lönsamhetskoefficienten för boskapsuppfödare med nötkreatur kommer att sjunka till nästan noll, vilket innebär att det inte kommer att finnas några företagarinkomster alls. Lönsamheten inom svin- och fjäderfäuppfödningen kommer också att sjunka kraftigt.

– Den låga lönsamheten för boskapsuppfödare gör det svårt för dem att klara av den akuta likviditetskris som orsakats av de stigande priserna på produktionskostnaderna och investeringarna. För stora, nyinvesterade jordbruksföretag är det ödesdigert att realisera likviditetsrisker. Dessutom ökar riskerna för hela livsmedelskedjan i och med att primärproduktionen koncentreras till ett allt mindre antal gårdar”, säger Tauriainen.

Den genomsnittliga storleken på mjölkgårdarna kommer att fortsätta att öka i takt med att de minsta gårdarna upphör med sin produktion. För tio år sedan fanns det fortfarande 9 000 mjölkgårdar. Nu är de bara hälften så många. Men mängden producerad mjölk har trots allt varit densamma.

Prognoser i Ekonomidoktorn

De ekonomiska prognoserna för 2021 och 2022 grundar sig på boksluten från 735 företag med lönsamhetsredovisning för 2020. De företagsspecifika prognoserna för 2021 tar hänsyn till förändringar i investerings- och produktionspriserna, bidragsförändringar och regionala genomsnittliga förändringar per gröda.

I prognosen för 2022 antogs prisnivåerna ligga kvar på samma nivå som under det sista kvartalet föregående år, utom för spannmål, där de genomsnittliga priserna antogs ligga kvar på samma nivå som under den senaste skördesäsongen. I år antas avkastningen på jordbruksgrödor ligga på samma nivå som den genomsnittliga avkastningen för 2016–2021. Prognoserna utgår från att gårdarna kommer att vara oförändrade i storlek och producera samma produkter med samma investeringar som tidigare år.

Viktade medelvärden har beräknats från resultaten för enskilda jordbruk för att återspegla de genomsnittliga resultaten för cirka 32 000 av de största jordbruks- och trädgårdsföretagen. I viktningen beaktas förändringen av jordbruksföretagens struktur inom jordbruket med hjälp av Lukes prognos för strukturell utveckling.

Prognosresultaten finns tillgängliga på webbtjänsten för jordbruk och trädgårdsodling på Lukes webbplats: https://www.luke.fi/ekonomidoktorn. Ytterligare information om prognossystemet och beräkningsantagandena finns på finska: https://portal.mtt.fi/portal/page/portal/taloustohtori/kannattavuuskirjanpito/taustatiedot/Ennustejarjestelma.

Mer från SLC