År 2021 var totalkonsumtionen av spannmål cirka 84 kg per person. Totalkonsumtionen har ökat under de senaste par åren, främst till följd av ökade konsumtion av havre och vete. I fjol konsumerades 45,4 kg vete och 10,2 kg havre per person. Rågkonsumtionen minskade med cirka fem procent från året innan; däremot ökade konsumtionen av annan brödsäd (bovete, quinoa m.m.) utöver vete. Finländarna konsumerade 14,2 kg råg, 0,9 kg korn och 6,9 kg ris per person.
– Den hittills största noteringen för havrekonsumtionen, hela 11 kg per person, är från 2020. År 2021 var havrekonsumtionen fortsatt på en hög nivå, 10,2 kg per person. Det var den näst högsta noteringen i tidsserien som omfattar cirka sjuttio år, säger specialist Erja Mikkola vid Naturresursinstitutet.
Konsumtionen av fjäderfäkött bara ett halvt kilo efter konsumtionen av griskött
I likhet med tidigare år minskade såväl totalkonsumtionen av kött som konsumtionen av rött kött i fjol. Enligt näringsbalansen var den totala konsumtionen av kött ifjol 79,1 kg per person, inklusive vilt och innanmat. Jämfört med föregående år minskade totalkonsumtionen med ungefär 0,2 kg. Konsumtionsmängderna för kött anges i näringsbalansen med ben, det vill säga som uppslaktat kött. Konsumtionen av tillagat kött motsvarar cirka 50 procent av mängden kött med ben.
Konsumtionen av fjäderfäkött fortsatte att knappa in på konsumtionen av griskött, nu var skillnaden bara ett halvt kilo. I fjol uppgick konsumtionen av fjäderfäkött till 28,4 kg per person, vilket var cirka 0,9 kg mer än år 2020. I gengäld minskade konsumtionen av griskött med cirka 0,8 kg till cirka 28,9 kg per person. I fjol konsumerades i genomsnitt 18,4 kg nötkött, vilket var omkring 0,3 kg mindre än året innan. Liksom året innan konsumerades ett halvt kilo fårkött per person.
Ett par liter mindre mjölkkonsumtion
Konsumtionen av flytande mjölk har minskat i flera år, och den trenden höll i sig. Visserligen var minskningen bara 1,5 procent jämfört med året innan. Konsumtionen av helmjölk minskade med nästan tre procent, medan minskningen för fettfri mjölk och lättmjölk var sammanlagt ett par procent. Medelkonsumtionen av mjölk var i fjol 96 liter per person, vilket var ett par liter mindre än året innan. Konsumtionen av lättmjölk på cirka 57 liter per person utgjorde 57 procent av konsumtionen av flytande mjölkprodukter.
Enligt de preliminära uppgifterna uppgick totalkonsumtionen av flytande mjölkprodukter ifjol till cirka 142 kg per person. Konsumtionen av bland annat surmjölk, yoghurt och fil minskade något jämfört med året innan, medan konsumtionen av grädde, syrade gräddprodukter och andra färskprodukter uppvisade en liten ökning.
Konsumtionen av ost ökade något jämfört med året innan och uppgick till cirka 25,5 kg. Smörkonsumtionen på 3,1 kg per person var något mindre än året innan.
Konsumtionen av hönsägg landade tillbaka på tidigare nivå
Konsumtionen av hönsägg uppgick till 11,9 kg per person i fjol. Därmed landade konsumtionen tillbaka på den nivå som den hade före ökningen år 2020. Under det första året med covid-19 bakade och kokade man hemma mer än tidigare, men eventuellt planade boomen ut ifjol. Likaså minskade konsumtionen av socker ifjol jämfört med år 2020.
Konsumtionen av färska frukter var cirka 56 kg per person. Citrusfrukter utgjorde 13,8 kg och annan färsk frukt 42,3 kg. Utifrån utrikeshandelsstatistiken bestod omkring en tredjedel av konsumtionen av färsk frukt av bananer. Konserverade och torkade frukter konsumerades sammanlagt 6,4 kg. Färska grönsaker konsumerades uppskattningsvis 62,6 kg per person. Den mängden är visserligen endast riktgivande och innehåller eventuellt svinn.
Den totala fiskkonsumtionen har länge varit 15-16 kg enligt näringsbalansen, men preliminära siffror för 2021 finns ännu inte tillgängliga.
Bakgrund till statistiken
Naturresursinstitutets näringsbalans är ett sammandrag av livsmedelsproduktionen, den inhemska användningen och konsumtionen av de viktigaste livsmedelsgrupperna i Finland. För balansen beräknas den inhemska användningen av fler än 60 produkter utifrån produktion, lagerförändring, export och import. Den inhemska konsumtionen fördelas vidare efter ändamål, det vill säga användning som djurfoder, utsäde, råvara för industrin och livsmedel. Konsumtionssiffrorna erhålls genom att dividera användningen av livsmedel med det genomsnittliga invånarantalet under året.
Näringsbalansen anger inte den exakta mängd mat som konsumerats. Siffrorna beskriver snarare den mängd som erbjudits för konsumtion än den faktiska konsumtionen eftersom uppgifter om bland lagringsförluster och annat svinn inte finns att tillgå om alla led i livsmedelskedjan och de ingår därför i konsumtionen.
Den totala mängden kött som konsumeras innefattar även vilt och ätliga inälvor. Konsumtionsmängderna för kött anges i näringsbalansen med ben, det vill säga som uppslaktat kött. Av mängden kött med ben är 80 procent benfritt. Dessutom varierar tillagningssvinnet mellan 10–30 procent beroende på produkt. Konsumtionen av tillagat kött motsvarar cirka 50 procent av mängden kött med ben.
Statistik: Näringsbalansen 2021 (preliminär) och 2020 slutliga uppgifter
Mer information:
Erja Mikkola, specialexpert, Luke, tel. 029 532 2413, erja.mikkola@luke.fi