Bakgrund:
Jord- och skogsbruksministeriet bereder under 2021–2022 en övergripande klimatplan för markanvändningssektorn, som ska bli en del av planeringssystemet enligt den nya klimatlagen. Med markanvändningssektorn avses markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Det övergripande målet är att främja att markanvändningen, skogsbruket och jordbruket blir mer hållbara ur klimatperspektiv, det till säga att utsläppen minskar, upptaget av koldioxid i kolsänkor stärks och det görs anpassningar till klimatförändringar. Utgångspunkten vid beredningen av klimatplanen för markanvändningssektorn har varit att uppnå klimatmålen på ett så kostnadseffektivt och rättvist sätt som möjligt. Planen är uppbyggd så att det fastställs ett mål och efter det de åtgärder som ska genomföras för att uppnå målet. Den årliga nettoeffekt som eftersträvas genom de ytterligare åtgärder som genomförs inom markanvändningssektorn är minst 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år senast 2035. Målet baserar sig på den färdplan för att uppnå målet att Finland ska vara klimatneutralt 2035 som regeringen offentliggjorde i samband med sitt klimatmöte i Nordsjö den 3 februari 2021. SLC Nyland har tagit del av utkastet till klimatplan för markanvändningssektorn och önskar framföra följande kommentarer: Jord- och skogsbruksministeriet önskade att man tar ställning till tre frågor då man lämnar in sitt yttrande om beredningsgruppens utkast till klimatplan för markanvändningssektorn:
1. Är den föreslagna helheten av åtgärder i klimatplanen för markanvändningssektorn balanserad, verkningsfull och genomförbar? Svar: SLC Nyland anser det viktigt att det har gjorts en klimatplan som omfattar hela markanvändningssektorn. Helheten är bra, men en del kommentarer som gäller del 7, ”Utförandet av Klimatplanen för markanvändningssektorn”, lyfts fram i punkt 3.
2. Med tanke på genomförandet är det viktigt att klimatplanen för markanvändningssektorn är godtagbar och rättvis. Bedöm hur väl det lyckats i utkastet. Svar: Målen att bli klimatneutralt och minska på koldioxidutsläppen är viktiga. SLC Nyland anser att det är viktigt att man inte gör förhastade och bindande beslut gällande skogens och markens användning i klimatets namn. Jordbrukarnas ställning är väldigt trängd och klarar inte av att utsättas för någon tilläggskostnad som baserar sig på klimatplanen. Nu finns det flera åtgärder utan en resurser för vare sig åtgärderna eller deras administration.
3. Övriga kommentarer om utkastet till klimatplan för markanvändningssektorn. SLC Nyland tackar för möjligheten att få kommentera klimatplanen för markanvändningssektorn. Då det är frågan om en så här övergripande plan borde den finnas i sin helhet även på svenska. I del 7, ”Utförandet av Klimatplanen för markanvändningssektorn” lyfter vi fram följande
- 7 (s. 61) i inledningen står det att man måste förbereda sig inför klimatförändringen i skogarna genom att öka på andelen bladträd och blandskogar. Då älgtätheten är hög väljer många skogsägare att inte plantera björkar eftersom de skulle bli uppätna. Viltet måste tas i beaktande i planen.
- 7.2.2 (s. 64) står det att behovet att röja nya åkrar minskas med skiftesreglering, som är en bra och nödvändig åtgärd, men det har inte reserverats några tilläggsresurser för att förverkliga detta.
- 7.2.3 (s. 64) gäller att förhindra att skog röjs till byggandet. I princip är detta bra men SLC Nyland är oroad att detta kan styra byggandet mot åkrarna i stället. Åkrarna behövs för odling för att försörjningsberedskapen skall hållas på en så hög nivå som möjligt.
- 7.2.4 (s. 65) SLC Nyland anser att det är en bra åtgärd att det skall uppbäras en avgift då markanvändningsformen ändrar. Detta kräver dock vidareutveckling och väcker frågan vad som skall göras med de medel som samlas in? Det bör redas ut hur man kunde bättre gå till väga då det dras elledningar i skogen. Nu ändras inte markanvändningsformen trots att det inte mera växer träd på linjegatan.
- 7.3.1 (s.66) Temporärt beskogningsstöd för impediment. Denna åtgärd är bra men kräver resurser och administration. Det är också värt att notera att impedimentområden kan ha andra viktiga värden eller vara väsentliga för till exempel biodiversiteten. Detta måste tas i beaktande så att det inte görs förhastade beslut i klimatets namn.
- 7.3.2 (s. 67). Det är bra att beskoga åkrar med låg produktion men det kräver resurser. Dagens stödsystem lockar till att bevara sämre åkrar och inte beskoga dem. För att de skulle beskogas borde man få motsvarande summa som via åkerstödsystemet.
- 7.6 (s. 76). Det är bra att man behandlar hela avrinningsområden i stället för mindre delar av det.
I Helsingfors 18.5.2022 SLC Nyland rf
Thomas Antas Ordförande
Maria Munck-Pihlgren Verksamhetsledare
