I och med den nya CAP-perioden kan skyddszoner anläggas vid vattendrag, på grundvattenområden och vid randen av våtmarker. De områden som åtgärden kan tillämpas på avviker från vad som gällde tidigare, och alla befintliga skyddszoner ingår inte i tillämpningsområdet. Förvirring har uppstått bland annat på grund av att havet inte tolkas som ett vattendrag och att havsstränder således inte ingår i de områden som åtgärden kan tillämpas på.
Målet med utvecklingsprojektet är att identifiera just de skiften som effektivast främjar målen för vattenskyddet. Avsikten är att identifiera de skiften som är väsentligast med tanke på vattenskyddet med hjälp av modellen RUSSLE, som beskriver åkrars erosionsbenägenhet. Stödnivåerna förblir oförändrade.
– Det har kommit mycket respons från fältet om tillämpningsområdena för åtgärden skyddszoner. Utvecklingsarbetet har kommit i gång snabbt tack vare att berörda grupper och regionala aktörer har varit aktiva. Målet är att identifiera just de skiften som är viktiga med tanke på vattenskyddet. Vi vet dock inte än hur det nya tillämpningsområdet kommer att se ut, men användningen av erosionsmodellen gör att den potentiella arealen för åtgärden blir större och kvaliteten på tillämpningsområdena bättre, säger Heini Lehtosalo, specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet.
Utvecklingsarbetet sker i brett samarbete med olika berörda aktörer. Modelleringsarbetet har inletts vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland. Under projektets gång förs dessutom tät dialog med forskare, den verkställande myndigheten, producenterna och miljöministeriet. Jordbrukare kan i e-tjänsten Vipu se det gällande tillämpningsområdet för åtgärden skyddszoner. Målet är att det nya tillämpningsområdet ska vara infört i e-tjänsten Vipu 2024.
Ytterligare information:
Heini Lehtosalo
Specialsakkunnig
tfn 029 516 2057
heini.lehtosalo@gov.fi
