I CAP-planen har man förbundit sig till att skydda och främja mångfalden inom jordbruket och i jordbruksmiljöerna. För att förenhetliga genomförandet av miljövårdsavtal som främjar jordbruksnaturen har man i samband med bytet av CAP-period preciserat stödvillkoren för dessa avtal.
– För att förenhetliga genomförandet har man i fråga om miljöersättningen fastställt en gräns för stödberättigande områden, vilket EU-förordningen förpliktar till. Gränsen på en ar [GS(1] används för alla åkerstöd i Finland. En enhetlig gräns främjar en jämlik behandling av stödmottagare överallt i Finland oberoende av närings-, trafik- och miljöcentralsområde, berättar Heini Lehtosalo, specialsakkunnig från jord- och skogsbruksministeriet.
– Tidigare har man i stödgrunderna inte angett en gräns på en ar fråga om arealer som inte berättigar till stöd, och därför har man på olika sätt kunnat tolka hur stora områden som ska godkännas för avtalet. Gränsen har fastställts utifrån remissvaren, fortsätter Lehtosalo.
Miljöavtal är en av CAP-planens åtgärder för vilka storleken på ersättningssumman bestäms utifrån arealen. Ersättningen är kostnadsbaserad, vilket betyder att den fasta ersättning som betalas baserar sig på kostnaderna för skötseln av området. Ersättning kan inte betalas för ett område som inte kräver sådan skötsel som anges i avtalet och inte heller för sådan skötsel som inte medför några kostnader. Exempel på områden för vilka ersättning inte betalas är berg, stenbunden mark, sandfält och skogar vars naturvärden inte kan främjas genom betesgång eller slåtter.
Exempel på områden för vars skötsel man erhåller ersättning om man ingår ett miljöavtal är vårdbiotoper, annan naturbetesmark, sådana kantzoner vid åkrar som är naturvärdesmässigt mångsidiga eller landskapsmässigt betydelsefulla, kantzoner mellan åker och väg eller mellan åker och vattendrag eller skogsholme i åkerområde, objekt som främjar bevarandet av hotade arter i jordbruksmiljö, fornminnesobjekt i jordbruksmiljö och objekt för vård av kulturarv på landsbygden som hör samman med långvarig markanvändning. För att ersättning ska betalas ska området skötas genom betesgång eller slåtter eller genom andra skötselåtgärder som ska främja naturvärdena och som anges i skötselplanen för området.
Det kan också vara fråga om ett område som ska iståndsättas och vars naturvärden kan återställas genom iståndsättningsröjningar och andra skötselåtgärder som anges i avtalet.
Många ansökningar om miljöavtal för jordbruksnaturen
Alla objekt för vilka det ingåtts miljövårdsavtal som främjar jordbruksnaturen kontrolleras genom terrängbesiktningar vid byte av finansieringsperiod. För varje avtalsobjekt görs en terrängbesiktning, som för sin del också garanterar stödtagarens rättsskydd. Med hjälp av terrängbesiktningarna säkerställs det att man i samband med en eventuell kontroll under avtalsperioden inte upptäcker stora icke stödberättigande arealer som skulle medföra betydande återkrav för stödmottagaren.
I den offentliga debatten har man varit oroad över att det kommer att ingås färre avtal för vårdbiotoper än under den föregående perioden.
– Närings-, trafik- och miljöcentralerna utför för tillfället terrängbesiktningar och därför vet vi ännu inte vad den slutliga arealen är. Vid terrängbesiktningarna kan arealerna både minska och öka. Terrängbesiktningar görs under de två första åren av avtalet, berättar Riikka Klemola, specialsakkunnig från Livsmedelsverket.
– På basis av ansökningarna ser det ut som om vi i fråga om miljöavtalen för jordbruksnaturen endast är 1 300 hektar ifrån att nå årsmålet på 33 000 hektar. Separata mål har ställts upp för de mest värdefulla vårdbiotoperna och för vårdobjekt med lägre ersättningsnivå. Målet ökar i takt med att CAP-finansieringsperioden framskrider. De ansökningar som nu kommer in gäller främst avtal om värdefulla objekt. Det årliga mål som ställts upp för värdefulla objekt [GS(5] kommer att överskridas med 4 000 hektar, och ligger redan nära målet på 16 000 hektar för det sista året av planeringsperiodens finansieringsperiod, berättar Anna Schulman, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.
Ett av målen i CAP-planen är att andelen skötta vårdbiotoper och naturbeten når 75 procent av det nationella skötselmålet senast 2027. CAP-planen främjar också den biologiska mångfalden genom villkorlighetskraven, ekologisk produktion, nya miljösystem och de andra åtgärderna som man kan få miljöersättning för.
Ytterligare information vid jord- och skogsbruksministeriet:
Heini Lehtosalo, specialsakkunnig,
tfn 029 516 2057, fornamn.efternamn@gov.fi
Anna Schulman, konsultativ tjänsteman,
tfn 029 516 2199, fornamn.efternamn@gov.fi
Ytterligare information vid Livsmedelsverket:
Riikka Klemola, specialsakkunnig,
tfn 029 520 4438, fornamn.efternamn@ruokavirasto.fi
