Statsrådet beslutade om stödnivåerna och villkoren för det grundläggande inkomststödet, omfördelningsinkomststödet, inkomststödet för unga jordbrukare och stödet för miljösystem inom jordbruket 2023
Helheten av jordbrukarstöd under perioden 2023–2027 innefattar direktstöd som helt och hållet finansieras av Europeiska unionen och vars syfte är att stödja jordbruksföretagens lönsamhet. Omfördelningsinkomststödet har på EU-nivå gjorts till en obligatorisk del av direktstöden för att stöden i större grad ska fördelas till små och medelstora jordbruksföretag. Inkomststöd för unga jordbrukare kompletterar de stöd som riktas särskilt till unga jordbrukare. Genom stöd för miljösystem främjas klimat- och miljömålen.
Det grundläggande inkomststödet är den enklaste form av inkomstöd som baserar sig på stödberättigande areal. År 2023 används sammanlagt cirka 292 miljoner euro till det stödet. De stödnivåer som statsrådet fastställde för 2023 är 138,56 euro per hektar i södra Finlands stödområde AB och 118,79 euro per hektar i det norra stödområdet C. Det används inte längre några stödrättigheter, utan stödet betalas på basis av den stödberättigande areal som den sökande besitter.
Till omfördelningsinkomststöd berättigar samma areal som också berättigar till grundläggande inkomststöd. Till omfördelningsinkomststödet används högst 26 miljoner euro. Stödet uppgår till högst 17,68 euro per hektar, och det betalas för högst 50 hektar per gård.
Inkomststöd för unga jordbrukare kan beviljas en stödsökande som är högst 40 år och har bestämmanderätt på en gårdsbruksenhet vid utgången av det första år som sökanden lämnar in ansökan om grundläggande inkomststöd. Inkomststöd för unga jordbrukare kan fås högst fem år i rad. Ett nytt villkor för inkomststödet för unga jordbrukare är att stödsökanden ska uppfylla kravet på yrkeskunnighet enligt samma grunder som gäller för startstödet till unga jordbrukare. Kravet på tillräcklig yrkeskunnighet innebär en examen inom naturbruk på andra stadiet eller en viss mängd arbetserfarenhet och studier sammantaget. Kravet på yrkeskunnighet ska uppfyllas senast den 31 augusti under det första år som stödet söks.
Till inkomststödet för unga jordbrukare används högst cirka 13 miljoner euro. Stödnivån är 88 euro per hektar, och stöd kan fås för högst 150 hektar. Tidigare betalades stödet för högst 90 hektar.
Stödet för miljösystem är ett nytt frivilligt stöd som är avsett att stödja jordbruksmetoder som är gynnsamma för klimatet och miljön. Det finns fyra åtgärder som omfattas av stöd för miljösystem: växttäcke vintertid, naturvårdsvall, gröngödslingsvall och mångfaldsväxter. Förbindelseperioden för vall och mångfaldsväxter är ett kalenderår, medan villkoren för växttäcke vintertid ska iakttas den 31 oktober–15 april.
Stödet för de miljösystem som gäller vall och mångfaldsväxter är förenat med begränsningar i fråga om växtarter, växtskydd och markbearbetning. För naturvårdsvall, gröngödslingsvall och mångfaldsväxter beviljas stöd för miljösystem för högst 25 procent av stödsökandens stödberättigande areal. I stödområde C beviljas stöd för miljösystem för naturvårdsvall dock för högst 10 procent av stödsökandens stödberättigande areal.
Till stöd för miljösystem används högst 86 miljoner euro 2023. De högsta möjliga stödnivåerna är följande:
▪ 50 euro/hektar för växttäcke vintertid
▪ 65 euro/hektar för naturvårdsvall
▪ 80 euro/hektar för gröngödslingsvall
▪ 300 euro/hektar för mångfaldsväxter.
I fråga om samtliga stöd är det värt att notera att stödnivåerna kan komma att justeras innan stöden betalas ut. Justeringarna kan till exempel bero på att de sammanlagda arealer som det söks stöd för avviker från vad som väntats, och i sista hand ska det ses till att det maximibelopp som beviljats Finland ur Europeiska garantifonden för jordbruket inte överskrids.
Den som ansöker om stöd ska vara en aktiv jordbrukare för att kunna få ovannämnda direktstöd. Det nationella register som används för att avgöra om sökanden är en aktiv jordbrukare är företags- och organisationsdatasystemet. Förutom att sökanden ska ha ett FO-nummer ska det också framgå av registret att sökanden bedriver jordbruk som huvudnäringsgren. Dessutom ska sökanden vara införd som primärproducent i registret över mervärdesskattskyldiga. Om den som ansöker om stöd inte uppfyller registervillkoren, ska det genom en separat redogörelse verifieras att sökanden bedriver jordbruksverksamhet. När det gäller villkoret att sökanden ska vara aktiv jordbrukare finns det också en gräns som förenklar systemet. Stödsökande som det föregående året har fått direktstöd till ett belopp av högst 5 000 euro klassificeras direkt som aktiv jordbrukare.
Villkoren för kompensationsersättning fastställdes
Förordningen om kompensationsersättning innehåller bestämmelser om de allmänna förutsättningarna för beviljande och betalning av kompensationsersättning, ersättningsområdena och ersättningsbeloppet samt om hur gårdsbruksenhetens storlek inverkar på kompensationsersättningens belopp. Kompensationsersättningen finansieras med medel ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, och den ingår i Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 (CAP-planen).
Kompensationsersättningens ersättningsnivåer är lika stora som under finansieringsperioden 2014–2020, förutom att husdjursgårdarna inte längre betalas en förhöjd kompensationsersättning. De övriga villkoren för ersättningen är i huvudsak likadana som under den föregående finansieringsperioden. Kostnaderna för kompensationsersättningen 2023 uppgår till cirka 496 miljoner euro, varav EU:s finansieringsandel är cirka 77 miljoner euro, statens andel cirka 102 miljoner euro och den del av kompensationsersättningen som finansieras helt med nationella medel cirka 317 miljoner euro. EU:s finansieringsandel i Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling under perioden 2023–2027 är 43 procent.
Statsrådet beslutade om ersättningsnivåerna och villkoren för icke-produktiva investeringar för 2023
Ersättning för icke-produktiva investeringar ingår i landsbygdsfinansieringen. Till stödet används sammanlagt 3 miljoner euro 2023 och sammanlagt cirka 16 miljoner euro 2023–2029. Ersättning för icke-produktiva ersättningar betalas på basis av godkända faktiska kostnader. Ersättningsnivån för objekt som är större än 0,5 hektar är högst 12 000 euro per hektar och för objekt som är 0,3–0,5 hektar högst 4 100 euro per objekt. Planeringskostnader berättigar inte till ersättning för icke-produktiva investeringar, men planering av sådana investeringar kan finansieras med ersättning för jordbruksrådgivningstjänster.
Icke-produktiva våtmarksinvesteringar främjar vattenskyddet och den biologiska mångfalden inom jordbruket, hjälper till att begränsa växthusgasutsläppen samt stöder anpassningen till klimatförändringarna. Med våtmark avses ett område som varaktigt är delvis täckt av vatten och som binder fasta partiklar och näringsämnen, fungerar som livsmiljö för organismer eller gör odlingslandskapet mångsidigare.
Stödmottagaren kan vara en jordbrukare, en registrerad förening eller en vattenrättslig sammanslutning. För en våtmarksinvestering ska det upprättas en åtgärdsplan där de specifika målen för investeringen beaktas. Efter att en våtmark har anlagts ska det ingås ett miljöavtal om skötsel av våtmarken för fem år. Miljöavtalet berättigar till miljöersättning.
Läs mer:
Jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande: En reformerad jordbrukspolitik börjar genomföras 2023
Livsmedelsverkets anvisningar för ansökan om stöd
Ytterligare information:
Riikka Knaapi, specialsakkunnig, tfn 0295 162 001 (stöd för miljösystem)
Pirjo Kuusela, specialsakkunnig, tfn 0295 162 138 (aktiva jordbrukare och grundläggande inkomststöd)
Pekka Pihamaa, specialsakkunnig, tfn 0295 162 289 (omfördelningsinkomststöd och inkomststöd för unga jordbrukare)
Eero Pehkonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 217 (kompensationsersättning)
Heini Lehtosalo, specialsakkunnig, tfn 0295 162 057 (icke-produktiva investeringar)
Suvi Ruuska, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 248
E-postadresserna har formen fornamn.efternamn(a)gov.fi