Merparten av stödet på 1,9 miljarder euro som utbetalades i fjol är jordbrukarstöd. Över en tredjedel av jordbrukarstöden betalades till landskapen Södra och Norra Österbotten samt till Egentliga Finland. I dessa landskap finns också största delen av gårdarna i Finland.
Utöver jordbrukarna stödde man bland annat investeringar i företag och sammanslutningar på landsbygden, betalade rådgivningsersättning och stöd till producentorganisationer, finansierade utbildnings-, utvecklings- och innovationsprojekt samt stödde distributionen av mjölk och frukt i skolor och daghem.
År 2022 fanns det sammanlagt 54 491 stödmottagare. Cirka 88 procent av stödmottagarna är gårdar. Antalet gårdar som fått stöd har minskat med nästan 4 procent sedan 2021.
Nästan hälften av summan på drygt två miljarder euro som riktas till utvecklingen av jordbruket och landsbygden är EU-finansiering. Den andra hälften av summan består av en andel som Finland finansierar nationellt.
Mer än hälften av all EU-finansiering som Finland får riktas till utvecklingen av jordbruket och landsbygden.
Alla uppgifter om EU-stöd som betalats 2022 finns i Livsmedelsverkets webbtjänst för EU-stöduppgifter.
Stöden är en del av den totala beredskapen – tilläggsstödet säkerställde produktionen under krisåret
Enligt de allmänna principerna för den övergripande säkerheten tryggas befolkningens funktionsförmåga och välfärd i alla situationer. Med hjälp av stöd kan vi upprätthålla försörjningsberedskapen och självförsörjningen av mat i krissituationer och i beredskapen inför kriser.
Livsmedelsverket betalade 2022 ett tilläggsstöd på cirka 160 miljoner euro till gårdarna. Stödet var en del av försörjningsberedskapspaketet på drygt 300 miljoner euro för jordbruket. De övriga delarna av paketet bestod av tilläggsstöd till gårdarna via skatteförvaltningen och finansiering av åtgärder gällande försörjningsberedskapen på längre sikt. Med stödet säkerställdes kontinuiteten i den inhemska matproduktionen i en situation där priserna på gödsel, energi och foder steg historiskt kraftigt efter Rysslands invasion av Ukraina.
- I den historiska omvälvningen av marknaderna och i synnerhet av insatspriserna har även den mycket förtalade jordbrukspolitiken i EU visat sitt centrala syfte. God och säker mat har i huvudsak kunnat säkerställas utan störningar från primärproduktionen till konsumenterna. Samtidigt påskyndas till exempel investeringar som förbättrar självförsörjningen av näringsämnen och energi på ett betydande sätt för att stärka försörjningsberedskapen, konstaterar konsultativ tjänsteman Martti Patjas.
I Finlands nordliga odlingsförhållanden och med höga produktionskostnader skulle en inhemsk matproduktion av nuvarande omfattning inte vara möjlig utan jordbrukarstöd ens under normala marknadsförhållanden.
Även om Finlands livsmedelsproduktion delvis är beroende av import, äter finländarna huvudsakligen mat som producerats i Finland. Enligt Naturresursinstitutet är över 70 procent av den mat som äts i Finland inhemsk.
Stöd till förnybara och effektivare energilösningar med EU-finansiering
En livskraftig landsbygd är livsviktig med tanke på försörjningsberedskapen och den övergripande säkerheten i vårt land. Med stöden förnyas och utvecklas jordbruket och andra näringar på landsbygden. År 2022 betalades över 16 miljoner euro till gårdar och andra landsbygdsföretag för energiinvesteringar. De förbättrade företagens uthållighet när energipriserna steg och påskyndade samtidigt övergången till förnybara och effektivare energilösningar.
Även genom rådgivning främjades energieffektiviteten på gårdarna. Rådgivningstjänsterna för gårdar förbättrade också jordbrukarnas kompetens i frågor gällande till exempel klimat, miljö och djurens välbefinnande samt gjorde nya forskningsrön till en del av gårdarnas vardagliga arbete. År 2022 betalades sammanlagt 8,7 miljoner euro i rådgivningsersättning.
Stöden för landsbygden och jordbruket har positiva effekter på landskapens och kommunernas ekonomi. Effekterna begränsas inte enbart till de företag som fått finansiering, eftersom de företagen utvecklas och genererar arbetsplatser och skatteinkomster till regionen med sina upphandlingskedjor. Finansieringen för landsbygdsutveckling är ofta en faktor som möjliggör eller påskyndar företagets investeringar.
Med finansiering för landsbygdsutveckling har man dessutom byggt supersnabba bredbandsförbindelser som förbättrar tillgången till tjänster och skapar förutsättningar för företagande, samt stöder uppkomsten av innovationer både inom primärproduktionen och inom andra sektorer på landsbygden.
Finansieringen stöder sig på regionalt beslutsfattande
Stöd för jordbruk och landsbygden söks via Livsmedelsverkets e-tjänst. Besluten om finansieringen fattas i huvudsak av kommunerna och NTM-centralerna. Leader-finansierade projekt väljs ut i lokala Leader-grupper. Livsmedelsverket betalar ut stöden utifrån kommunernas och NTM-centralernas beslut. Marknadsstöd, såsom skolmjölk- och fruktstöd, beviljas av Livsmedelsverket.
Finansieringen är förknippad med villkor som de sökande ska uppfylla. Genom övervakning av stöden säkerställs dessutom att stödmottagarna följer villkoren.
Uppgifter om stöd som utbetalats 2022
Webbtjänst för uppgifter om EU-stöd (ruokavirasto.fi) (innehåller inte uppgifter om stöd som finansierats enbart med nationella medel)
Begäran om uppgifter
Anvisningar för hur du gör en begäran om uppgifter
Kontakt och ytterligare information från jord- och skogsbruksministeriet (stödpolitik och stödens effektivitet)
Konsultativ tjänsteman Martti Patjas, 029 516 2474 (jordbrukarstöd)
Konsultativ tjänsteman Marianne Selkäinaho, 029 516 2218 (projektfinansiering)
Ledande sakkunnig Juuso Kalliokoski, 029 516 2470 (företagsfinansiering)
Konsultativ tjänsteman Pekka Sandholm, 040 733 6219 (marknadsstöd)
Konsultativ tjänsteman Virva Terho, 029 516 2141 (landsbygdsprogrammets finansiering)
fornamn.efternamn@gov.fi
Ytterligare information vid Livsmedelsverket:
Specialsakkunnig inom kommunikation Riika Isola, 040 714 5768
Expert, kommunikation Pia-Maria Jokipii, 040 167 9112 (anträffbar den 23 mars)
fornamn.efternamn@ruokavirasto.fi
Den finländska gården
Den finländska gården -infografik (ruokavirasto.fi)
• Sammanlagt cirka 46 500 gårdar ansökte om jordbrukarstöd 2022.
• 85 % av gårdarna är familjejordbruk.
• En gård har i medeltal 52 hektar åker.
• Två av tre gårdar har mindre än 50 hektar åker.
• 75 % av gårdarna är växtodlingsgårdar.
• 21 % av gårdarna är husdjursgårdar. Merparten av husdjursgårdarna är mjölkgårdar.
• Resterande 4 % är blandjordbruk som saknar en tydlig huvudsaklig produktionsinriktning.
• En mjölkgård har i medeltal 49 kor.
• Cirka 15 % av odlingsarealen odlas ekologiskt.
• Cirka 5 000 ekologiska gårdar
• Stöden utgör 29 % av gårdens totala avkastning.
• 95 % av gårdarna ansöker om stöd elektroniskt.
• Jordbrukarnas medelålder är 54 år.