År 2022 var livsmedelspriserna föremål för exceptionellt höjningstryck, då priserna på insatsvarorna inom livsmedelsproduktionen steg betydligt. De största prisuppgångarna noterades för färsk fisk (31,9 procent), ägg (25,0 procent), kaffe (37,5 procent) och mjöl (28,7 procent). Som förväntat steg priset på mat år 2022 med i genomsnitt 10,5 procent jämfört med år 2021. Den raska prisuppgången fortsatte ännu i början av 2023 genom att kostnadstrycket avspeglades på livsmedelspriserna med en fördröjning. Naturresursinstitutet räknar dock med att priserna kommer att börja sjunka under andra halvåret.
– Den genomsnittliga prisnivån 2023 kommer ändå att vara 7–8 procent högre än i fjol till följd av prisuppgången under början av året, säger forskningschef Hanna Karikallio som är specialforskare på Naturresursinstitutet.
Mera olje- och proteingrödor
Läget på den finländska spannmålsmarknaden har lugnat ner sig och stabiliserat sig tack vare den goda skörden 2022. Spannmålspriserna har också gått ner både utomlands och i Finland.
Utifrån de preliminära uppgifterna om sådda arealer och skördeprognoserna antas spannmålsskörden 2023 bli något mindre än året innan och stanna på cirka 3,2 miljarder kilo. Beroende på tillväxtbetingelserna kan den slutliga volymen avvika med mer än tio procent i en eller annan riktning.
År 2022 ökade också produktionsvolymerna för olje- och proteingrödor tack vare ökade arealer och goda medelskördar.
– Självförsörjningsgraden av proteinberikning i Finland stärktes betydligt från föregående års nivå, till nästan 27 procent. Vid normala väderförhållanden kommer de totala skördarna 2023 sannolikt att stanna något under fjolårets nivå, vilket innebär att självförsörjningsgraden återställs till en lägre nivå, säger specialforskare Csaba Jansik vid Naturresursinstitutet.
Konsumtionen och produktionen av kött minskar
Kostnadsuppgången och de därmed stigande producent- och konsumentpriserna har gett upphov till stora förändringar på köttmarknaden i Finland. Både konsumtionen och produktionen av kött minskade 2022 och de förväntas minska ytterligare även under 2023. Till följd av prisuppgången har konsumenterna börjat favorisera billigare produktgrupper. År 2022 minskade konsumtionen mest för nötkött och produktionen för griskött.
Prognosen om att konsumtionen av fjäderfäkött skulle gå om griskött 2022 slog inte in, då konsumtionen av bägge stannade på samma nivå som året innan. Griskött kommer sannolikt att vara det populäraste köttet även 2023. Däremot började konsumtionen av nötkött, som länge varit stabil, minska kraftigt i fjol till följd av stigande priser och minskande köpkraft bland konsumenterna.
Ekonomin för gårdar med köttproduktion har i snitt blivit bättre jämfört med i fjol, men skillnaderna mellan gårdarna har ökat. Under det första halvåret 2022 var köttgårdarnas täckningsbidrag från marknaden mycket lågt, i vissa fall till och med negativt, men halvvägs genom året vände det uppåt igen tack vare de stigande producentpriserna.
Svängningar i ekonomin inom mjölkproduktionen
Inom mjölksektorn var 2022 ett mycket exceptionellt år då man ser på ekonomin. Kostnadskrisen som började 2021 höll i sig, men den kraftiga uppgången av producentpriserna som började vid ingången av 2022 och kulminerade i en historiskt hög nivå stoppade slutligen störtdykningen av täckningsbidraget. I synnerhet då foderkostnaderna planade ut mot slutet av året, tack vare den relativt goda spannmålsskörden, repade sig täckningsbidraget för mjölkproduktionen till snittnivån från tidigare år.
– I Europa har producentpriserna på mjölk redan börjat sjunka efter toppnoteringarna, och 2023 kommer priserna också i Finland att närma sig samma nivå som de senaste åren, säger gruppchef och specialforskare Olli Niskanen vid Naturresursinstitutet.
Under fjolåret var mjölkproduktionen i Finland två procent mindre än året innan, och produktionen förväntas fortsätta att minska även under detta år. För andra året i följd sågs många produktionsnedläggningar, då bortemot 400 gårdar, eller nästan åtta procent, lade ned mjölkproduktionen under fjolåret. Vid utgången av 2022 fanns det 4 572 mjölkproducerande gårdar.
Exporten och importen av livsmedel ökade i värde
År 2022 exporterade Finland livsmedel och livsmedelsråvaror till ett värde på totalt över 1,8 miljarder euro, vilket var en ökning med 18 procent från året innan, trots att exportvolymen minskade. Värdeförändringen förklaras av den kraftiga prisuppgången för livsmedel globalt. Värdet på importerade livsmedel och råvaror till Finland var över 5,5 miljarder euro, vilket innebar att underskottet för livsmedelshandeln ökade till 3,7 miljarder euro.
År 2022 gick sammanlagt strax över 39 procent av exporten av finländska livsmedel till grannländerna Sverige, Estland, Ryssland och Norge. Kina och Tyskland stod för nio respektive sju procent av exporten. Finland har redan i flera år importerat mest livsmedel och livsmedelsråvaror från Tyskland. Sverige har befäst sin roll som det näst största ursprungslandet. Tyskland och Sverige står sammanlagt för mer än en fjärdedel av Finlands hela livsmedelsimport.
Mer information lämnas av
Hanna Karikallio, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 2564, hanna.karikallio@luke.fi
Csaba Jansik, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 6170, csaba.jansik@luke.fi
Terhi Latvala, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 6309, terhi.latvala@luke.fi
Jyrki Niemi, forskningsprofessor, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 6390, jyrki.niemi@luke.fi
Olli Niskanen, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 6025, olli.niskanen@luke.fi
Minna Väre, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 6657, minna.vare@luke.fi
Publikation:
Konjunkturrapport för jordbruks- och livsmedelsekonomin 2023 (på finska)
