Nytt i naturvårdslagen är till exempel starkare skydd av naturtyper genom strikt skydd, frivillig ekologisk kompensation och försiktighetsprincipen. Naturvårdslagen är ett av de viktigaste verktygen för att värna om den biologiska mångfalden i Finland.
Syftet
med naturvårdslagen är att trygga den biologiska mångfalden, värna
naturens skönhet och landskapets värde, främja anpassning till
klimatförändringen, stödja hållbart nyttjande av naturtillgångarna och
av naturmiljön, öka medborgarnas naturkännedom och miljömedvetenhet och
främja naturforskningen.
Enligt
försiktighetsprincipen ska man vid beslutsfattande enligt lagen fästa
uppmärksamhet vid risken för betydande minskning eller förlust av den
biologiska mångfalden, även om det inte finns säkerställd vetenskaplig
kunskap om detta.
Skyddet av naturtyper stärks
Den nya
lagen innehåller bestämmelser om skydd av vissa naturtyper. Antalet
naturtyper som ska skyddas ökar, och i fortsättningen kan också till
exempel solexponerade sluttningar i åsskogar och ålgräsbottnar skyddas
genom närings-, trafik- och miljöcentralens avgränsningsbeslut.
I
den nya lagen ingår dessutom ett nytt sätt att skydda naturtyper,
nämligen skydd av sällsynta serpentinberg och öppna kustdyner direkt med
stöd av lagen. Dessa strikt skyddade naturtyper är hotade, i Finland
också ursprungligen sällsynta, till ytan små naturtyper som försämrats
på grund av mänsklig aktivitet, och där förlusten av en enda förekomst
av naturtypen kan medföra att bevarandestatusen försämras.
Malmletning
förbjuds helt i nationalparker och naturreservat. Förutsättningarna för
malmletning skärps i andra statliga skyddsområden.
Deltagandet i verksamhet som stöder den biologiska mångfalden blir mångsidigare
I
den nya lagen stärks kunskapsbasen för den biologiska mångfalden samt
planeringssystemen för naturvården. I lagen skapas samtidigt
förutsättningar för att främja medborgarnas miljömedvetenhet samt
miljöfostran när myndigheternas uppgifter och växelverkan i beredningen
stärks.
I lagen ingår en ny
bestämmelse om möjligheten till ekonomiskt understöd för vård av den
biologiska mångfalden. I praktiken är det fråga om ett ekonomiskt
understöd med statsmedel för frivillig vård och iståndsättning av arters
livsmiljöer.
I lagen
fastställs dessutom en nationell strategi och ett nationellt
handlingsprogram för biologisk mångfald. Strategin styr politiken för
skydd, restaurering och vård av naturen med målet att minska trycket på
den biologiska mångfalden. I strategin sätts det upp riksomfattande mål
för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förbättra naturens
tillstånd. I handlingsprogrammet specificeras de åtgärder som behövs för
genomförandet av strategin och utses de som ansvarar för genomförandet
av åtgärderna och uppföljningen av åtgärdernas effektivitet. Strategin
utarbetas av miljöministeriet tillsammans med centrala berörda grupper
och godkänns av statsrådet.
Frivillig ekologisk kompensation som ett nytt verktyg
Nytt i lagen är också frivillig ekologisk kompensation. Med hjälp av ekologisk kompensation kan den skada som mänsklig aktivitet har orsakat den biologiska mångfalden på ett håll kompenseras genom att man ökar den biologiska mångfalden på annat håll. Till exempel förlust av lundar till följd av byggverksamhet kan kompenseras genom förbättring av tillståndet för lundar någon annanstans. På så sätt minskar naturvärdena inte på övergripande nivå. Markägaren kan, om han eller hon så önskar, producera naturvärden, och dessa kan verifieras av myndigheten. De naturvärden som produceras kan säljas till ett företag som vill kompensera de försämringar som dess verksamhet orsakar naturen och visa att verksamheten är ansvarsfull.
Naturvårdslagen (Finlex)
Ytterligare information:
Leila Suvantola
lagstiftningsråd
tfn 0295 250 433
leila.suvantola@gov.fi
Pasi Kallio
lagstiftningsråd
tfn 0295 250 251
pasi.kallio@gov.fi