Trots vissa framgångar den senaste tiden med att styra EU:s restaureringsförordning och avskogningsförordning i rätt riktning, har kommissionen kapitalt misslyckas med sina förslag. Problemen med restaureringsförordningen lyfte MTK och SLC fram för mer än ett år sedan. Nu finns det även en bredare europeisk medvetenhet om problemen med förordningen. Det mest ändamålsenliga vore att returnera det ogenomförbara förslaget till restaureringsförordning till kommissionen.
Med sina förslag äventyrar kommissionen försörjningsmöjligheterna på landsbygden, livsmedelsproduktionen och försörjningstryggheten. Tidigare har rådet och parlamentet exempelvis gått kommissionen till mötes i överenskommelsen om avskogningsförordningen. Detta vill inte organisationerna att upprepas när man i EU till näst ska fatta beslut om ödet för den komplexa restaureringsförordningen.
Enligt SLC och MTK beaktar beredningen av restaureringsförordningen inte markägarna, vars acceptans är i nyckelställning när det gäller att driva arbetet för naturens mångfald.
– Tvång är sällan en god motivation, och nu verkar det som att kommissionen vill driva restaurering med piska istället för morot. För att stärka biodiversiteten är det viktigt att alla parter strävar mot samma mål, och då måste även de som äger marken inkluderas. Kommissionen har genomgående misslyckats i detta och nu säger vi ifrån, säger SLC:s skogsombudsman Mats Holmgård som deltar i demonstrationen på plats i Bryssel.
– När kommissionens beredning helt saknar verklighetsförankring måste lagstiftarna träda till. Nu måste vi reda ut problemen med avskogningsförordningen, men det är fortfarande möjligt att stoppa restaureringsförordningen, vidhåller MTK:s ordförande Juha Marttila.
Markägarorganisationerna har åtagit sig att stoppa förlusten av biologisk mångfald och mildra klimatförändringen. MTK och SLC har tidigare tagit fram en klimatvägkarta, och arbetar nu med en biodiversitetsvägkarta för att med hjälp av forskare ta itu med utmaningarna med naturens mångfald.
Orsaken till organisationernas kritik är såldes inte restaurering av natur i sig själv, utan de medel som kommissionen valt. Kommissionen är inte mottaglig för klara budskap om de problem som förslagen för med sig, utan koncentrerar sig på att övertyga att kritiker har missförstått förslagen.
Kommissionens förslag håller på att slå tillbaka mot sin målsättning genom att skapa osäkerhet i verksamhetsmiljön, företagandet och markägandet. MTK, SLC och finländska jord- och skogsbrukare kommer därför att delta i en demonstration torsdagen den 1 juni i Bryssel mot de nya EU-förordningarna som berör jord- och skogsbruket. Demonstrationen arrangeras av den belgiska jordbruksorganisationen Boerenbond.
– Det finns för många risker i luften. Avskogningsförordningen kunde retroaktivt göra mjölk och kött från gårdar som har investerat under de senaste åren odugliga att säljas på marknaden. Det var också nära att skogsenergin, som är viktig för att mildra klimatförändringen, skulle hamna i samma kategori som fossila bränslen. Restaureringsförordningen behöver en grundlig renovering, och ett förslag om direktivet om markhälsa är fortfarande på kommande. Det är hög tid att medlemsländerna och parlamentet sätter stopp för kommissionens soloåkning, dundrar Marttila.
Under sommaren kommer parlamentet att hålla viktiga omröstningar, i synnerhet om restaureringsförordningen. Om det inte finns tillräckligt stöd i miljöutskottet för att förkasta hela förslaget till restaureringsförordning, kommer ett mycket problematiskt betänkande förmodligen att gå till parlamentets plenum. Det finns inte skäl att gå vidare med en svag parlamentarisk ståndpunkt till trilogförhandlingarna utan det kommer att krävas enhällighet över parti- och landsgränser för att återremittera förslaget.
Tilläggsinformation:
Mats Holmgård, SLC:s skogsombudsman, tfn +358 41 731 7593, mats.holmgard@slc.fi
Juha Marttila, MTK:s ordförande, tfn +358 50 341 3167
Marko Mäki-Hakola, MTK:s skogsdirektör, tfn +358 40 502 6810
BAKGRUND:
Restaureringsförordning
· Kommissionen publicerade förra sommaren ett förslag till restaureringsförordning. Sedan dess har ärendet behandlats både i parlamentet och i rådet.
· Det övergripande målet med kommissionens förslag är att få med minst 20 % av EU:s land- och havsområden i restaureringsåtgärderna senast 2030 och alla ekosystem som behöver återställas senast 2050. Förslaget innehåller också habitatspecifika restaureringsmål och ett förfarande för att utarbeta nationella restaureringsplaner.
· Åtgärderna skulle inte bara inriktas på livsmiljöer och arter som omfattas av habitat- och fågeldirektiven, utan även på områden som för närvarande inte omfattas av EU:s naturskyddslagstiftning.
· MTK och SLC har varit mycket kritiska till den föreslagna förordningen från första början. De viktigaste förändringarna som behövs är att begränsa återställningsskyldigheterna enligt artikel 4 till Natura 2000-områden, öka den nationella flexibiliteten i valet av indikatorer enligt artiklarna 9 och 10, minska kommissionens kontroll över nationella återställningsplaner och delegerade akter samt frångå referenspunkten till situationen för 70 år sedan.
Avskogningsförordning
· Avskogningsförordningen är kopplad till 2019 års Green deal-avtal.
· I november 2021 publicerade EU-kommissionen förordningen om avskogning. I samma sammanhang föreslogs en mekanism för koldioxidgränser (CBAM) och lagstiftning om företagsansvar (due diligence) för den öppna strategiska autonomin i EU:s handelspolitik.
· EU-kommissionen, Europaparlamentet och rådet nådde en överenskommelse i december 2022 och avskogningsförordningen förväntas träda i kraft i maj-juni 2023.
· Förordningen är avsedd att bromsa den globala avskogningen. I synnerhet syftar den till att förhindra avskogning i Sydamerika på grund av jordbruk. Förordningen kommer att kräva att alla som idkar handel säkerställer att de produkter som de säljer på den inre marknaden inte har orsakat avskogning eller försämrat skogars tillstånd. De produkter som nämns i förordningen omfattar palmolja, nötkött, virke, kaffe, kakao, gummi och soja.
· I rådet bekräftades resultatet av trilogförhandlingarna i maj 2023, och då lade Finland ned sin röst.
· För Finland finns det många obesvarade frågor om förordningen. De viktigaste av dessa gäller särskilt tolkningen av jordbrukets produktionsbyggnader och definitionen av försämring av skogars tillstånd. Jord- och skogsbruksministeriet anser till exempel att förordningen är mycket oklar i vissa avseenden och det finns ingen säker information om förordningens tolkning och inverkan på investeringar i nötboskaps- eller mjölkproduktionssektorn.
· MTK och SLC anser att den nuvarande avskogningsförordningen är ohållbar ur ett finländskt perspektiv. Den hotar att slutligen kväva inhemska investeringar i kött- och mjölkproduktion.