Jord- och skogsbruksministeriet
Dnr VN/1263/2025
Utlåtande om beredskapsplanen för skogsskador
SLC tackar för möjligheten att ge utlåtande om beredskapsplanen för skogsskador. Skogarna och tillgång till virke är en viktig del av Finlands självförsörjning och en grundpelare i Finlands nationalekonomi. Därför ser SLC positivt på att man uppdaterar beredskapsplanen för skogsskador så att tillgången till inhemskt virke kan tryggas på bästa möjliga sätt. Beredskapsplanen fungerar som ett viktigt verktyg för styrning och kommunikation vid skogsskador i Finland. SLC ser positivt på att planen genomförs i samarbete med centrala aktörer och organisationer inom skogssektorn. Regelbunden uppdatering av beredskapsplanen, minst vart tredje till femte år, är av stor betydelse eftersom klimatförändringen och introduktionen av nya skadegörare kan ske snabbt.
SLC noterar att planen frekvent lyfter upp granen som en stor riskfaktor. Planen har också på ett korrekt sätt identifierat att en stor orsak till att gran planteras på icke lämpliga ståndorter är risken för hjortdjursskador. SLC efterlyser därför att konkreta åtgärder för att reglera hjortdjursstammar ska inkluderas i åtgärderna. Detta skulle möjliggöra en mer varierande trädslagsfördelning, då skogsägare inte behöver vara lika osäkra på om deras investering i förnyelse med till exempel tall eller björk går till spillo. SLC välkomnar därför all forskning som satsar på att utveckla olika biologiskt hållbara bekämpningsmedel mot älg och andra hjortdjursskador. SLC önskar också att man i beredskapsplanen skulle inkludera forskning som utreder varför den naturliga avgången i våra skogar har ökat. En ökad naturlig avgång kan i längden öka risken för att skador lättare sprider sig, dessutom är avgången bort från våra skogars tillväxt.
För att trygga skogarnas växtkraft och möjliggöra att skogar förnyas med bästa möjliga frömaterial bör en tillräcklig fröproduktion och genetisk mångfald säkerställas. Detta gäller också för trädarter som i dagsläget inte är lika vanligt förekommande, dvs. olika lövträdsarter. I och med de stora skadorna som granbarkborren orsakat i olika delar av Europa ser SLC det som nödvändigt att man utarbetar en beredskapsplan för specifikt granbarkborren. SLC vill också belysa att man bör följa med skyddsområdens roll som grogrund för insektsskador. Om man identifierar en förhöjd risk eller ser att skyddsområden frekvent orsakar skogsskador bör man ta till åtgärder för att förebygga spridning av insektsskador från skyddsområden.
SLC ser positivt på att både beredskapsplanen och bilagorna tydligt betonar aktivt skogsbruk och skogarnas växtkraft som centrala faktorer för att skapa motståndskraftiga skogar. Detta är en avgörande princip, då välskötta skogar har bättre förutsättningar att motstå skador och samtidigt upprätthålla både virkesproduktion och ekosystemtjänster. Samtidigt är det viktigt att beakta hur skogsskötselmetoder påverkar skogarnas hälsa och långsiktiga motståndskraft. Kontinuerlig beståndsvård kan öka risken för spridning av rotröta och möjligtvis även granbarkborre, samtidigt som den leder till en ännu större dominans av gran i skogsbruket. Målsättningen bör i stället vara att främja alltmer blandskogar, vilket även beredskapsplanen nämner. Därför bör beredskapsplanen även inkludera en mer nyanserad analys av hur olika skötselmetoder påverkar skaderiskerna.
Att främja skogsägarnas engagemang är en nyckelfaktor i arbetet med motståndskraftiga skogar. Alla åtgärder som strävar efter att stärka skogsägarnas roll i skadeförebyggande arbete, exempelvis genom rådgivning, incitament och informationsspridning, bör prioriteras och utvecklas vidare. Fjärranalys kan också vara ett allt effektivare sätt att identifiera risk för skogsskador. SLC vill betona att det är av avgörande betydelse att den data som samlas in genom fjärranalys eller vid avverkning tillhör skogsägarna och används på ett sätt som primärt gynnar skogsägarnas beslutsfattande och gör det möjligt för dem att agera proaktivt mot skador. SLC ser också nyttan med att ha ett nära samarbete med andra närliggande länder för att kunna koordinera arbetet kring skogsskador och lära sig av de andra länderna. SLC vill ändå framhålla att detta inte ska innebära ett omfattande övervakningssystem som EU-kommissionen har föreslagit i och med ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en övervakningsram för resilienta europeiska skogar” vilket enligt SLC helt borde förkastas.
I utkastet till beredskapsplanen blir det klart vilken central roll Finlands skogscentral har i övervakningen av det finska skogsbruket samt informationsspridning. Därför bör finansieringen av Skogscentralens arbete tryggas så att den kan fullfölja sina lagstadgade uppdrag på ett effektivt sätt.
Slutligen vill SLC betona den nyckelposition som skogsägarna har i beredskapen. SLC anser att det viktigaste arbetet som kan göras för att förebygga skogsskador är att bedriva ett aktivt och mångsidigt skogsbruk. Därför bör fokus i all verksamhet och rådgivning vara på att uppmuntra skogsägare till aktiv skogsvård.
SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC R.F.
Mats Holmgård
skogsombudsman
