Miljöministeriet
VN/6769/2025
Utlåtande om statsrådets förordning om pilotförsök med resultatbaserat stöd inom vattenskyddet inom jordbruket 2026-2036
Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. tackar för möjligheten att ge utlåtande om förslaget.
Bakgrund
Förordningen innehåller bestämmelse om pilotförsök med resultatbaserat understöd som syftar på att minska fosforhalten på åkrar i Skärgårdshavets avrinningsområde. Minskningen i fosforhalten fastställs genom att mäta fosforhalten på 5 cm djup i början och slutet av den 2-åriga piloteringen. Understödsbeloppet är 25 euro per hektar för varje nedsatt 1 mg P per liter. Dessutom beviljas varje understödstagare ett understöd av engångsnatur på 1000 euro. Målsättningen med pilotförsöket är att samla erfarenheter från både odlare och myndigheter om nyttan med resultatbaserade stödsystem, som är ett relativt nytt verktyg inom jordbrukets stödsystem.
SLC:s åsikt
SLC stöder utveckling och pilotering av resultatbaserade stöd för jordbruket och betonar att det är viktigt att det sker i ett nära samarbete med odlarna i regionen. Vi vill framföra följande synpunkter på det aktuella förslaget:
-SLC vill uppmärksamma att det kan vara svårt att erhålla pålitliga resultat under en 2-årig pilotering, eftersom fosformängd i mark förändras långsamt över tiden. Det är dock förståeligt att pilotperioden inte kan vara för lång för att odlarna inte skall behöva vänta för länge för att erhålla understödet. Fosfortal från markkarteringsresultaten från en längre tid från de gårdar som vill delta kunde komplettera resultatet på ett positivt sätt och beaktas när resultaten bedöms.
-Mätningen görs på en punkt till 5 cm djup. Det är svårt att få tillförlitliga mätningar gjorda med tanke på dagens odlingsmetoder (T ex direktsådd) och därför borde djupare jordlager även beaktas. Vi vet redan nu att två prover från samma område i samma laboratorium ger aningen olika resultat.
Piloteringen fokuserar endast på fosfor trots att odlingsväxterna också behöver andra näringsämnen. Då vi försöker minska fosfor finns det en risk att vi inte bektar betydelsen av hur det påverkar t ex kväveutnyttjandet och utnyttjandet av andra näringsämnen. Kväveutlakningen kan istället öka för att växterna inte kan utnyttja kvävet pga fosforbrist.
-De olika odlingsmetodernas skillnad (direktsådd, lättbearbetning , plöjning osv) bör beaktas vid bedömingen av resultaten för att uppnå pålitliga resultat och för att undvika att piloteringen sporrar till att minska enbart på fosfortalet utan en agronomisk – och miljömässig helhetsbedömning. Behovet av minskningen av fosfortalet måste vara välmotiverad utgående från de olika odlingsmetoderna. Det bör finnas ett mål för fosfortalet som baserar sig på växternas biologiska och fysiologiska behov. Målet kan inte vara noll.
Vi vet redan nu att vid direktsådd och lättbearbetning anrikas fosfor i ytskiktet. Då en sådan åker mäts i pilotens startfas är det bara att plöja åkern en gång innan nästa mätning så är den anrikade fosforn begravd och näringsfattigare mark mäts i slutfasen.
Samma gäller om odlaren låter bli att gödsla med NPK-gödsel och använder endast kväve eller kväve och kalium gödsling. Detta kan leda även till sämre skördar både mängd- och kvalitetmässigt som resultat och en ökad kväveurlakning på grund av sämre skördar.
-SLC anser att det behövs klarare mål för vilka fosfornivåer vi behöver uppnå på åkermarken för att säkerställa Finlands självförsörjning och en lönsam inhemsk växtproduktion. Fosfornivån får inte begränsa möjligheterna att höja skördenivåerna som släpar efter jämfört med våra konkurrentländer. För att råda bot på fosforurlakningen bör vi vid sidan av fosfortalet beakta även vilka andra faktorer som begränsar fosforupptaget (mikrobaktivitet, spårämnen, markens struktur osv).
SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC R.F.
Jonas Laxåback
verksamhetsledare
Rikard Korkman
ombudsman
