Jord- och skogsbruksministeriet
VN/35738/2024
UTLÅTANDE
Kommentarer till ändringsförslagen i regeringspropositionen
Ert allmänna utlåtande om stöden till försöksprojekt
Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. tackar för möjligheten att lämna utlåtande om utkast till lagar och förordningar om ändring av incitamentsystemet för skogsbruket. SLC ser positivt på att det utvecklas nya metoder för att understöda åtgärder som främjar den biologiska mångfalden. Resultatbaserade stöd, om de är utformade på ett kostnadseffektivt och förutsägbart sätt, kan skapa ett ökat intresse för åtgärders som främjar mångfalden. Försöket med resultatbaserade stöd är också enligt SLC motiverat. SLC efterlyser dock enkla ansökningsförfaranden och långsiktighet i stödsystemet. För att möjliggöra detta krävs enligt SLC en ökad finansiering, särskilt för vård av plantbestånd och ungskog. SLC ifrågasätter också om den korta försöksperioden är tillräcklig för att få tillräcklig erfarenhet av stödens funktion. SLC efterlyser en beredskap till längre testperiod så att stöden och deras krav kan bli välkända hos branschens aktörer och skogsägare.
Er respons om följande delfrågor
Vård av plantbestånd och ungskog (13 §)
SLC välkomnar stödformen som förhållandevis lättbegriplig och praktiskt genomförbar.
Lämnande av skyddszoner (23 b §)
Ett stöd för att lämna bredare skyddszoner är välkommet. Kravet på att avverkningar inte får inledas förrän beslut om beviljande av stöd har gjorts kan vara problematiskt. SLC anser att man kunde inleda avverkningar på figurer som inte gränsar till vattendraget eller på annat sätt påverkar lämnandet av den potentiellt bredare skyddszonen.
Naturvård av lundar (23 d §)
Lundar är viktiga för Finlands naturs mångfald. Genom att rikta åtgärder till lundar åstadkommer man snabbt stor nytta för naturens mångfald. SLC anser därför att det är ändamålsenligt att utforma stödformer som uppmanar till naturvård i lundar.
Anbudsförfarandets ändamålsenlighet (11 a §, 25 a-d §)
Anbudsförfarandet är enligt SLC en praktiskt genomförbar urvalsprocess för en del av stöden. De slutliga ansökningsformulären bör dock vara klara och tydligt formulerade så att inte ansökan orsakar onödiga kostnader. Ett omfattande byråkratiskt arbete minskar markant på intresset för stöden. Urvalskriterierna och poängsättningen har formats tillräckligt öppet och klart för att man kan bilda en uppfattning om olika objekts möjlighet till finansiering. Det arbete som krävs för inventering av behövlig information till stödansökan kommer med största sannolikhet att höja stödbeloppen som söks. Risken med anbudsförfarandet är att markägare och branschens aktörer inte är villiga att ta på sig den risk att objektet i fråga inte beviljas stöd.
Anbuden skulle behandlas under två ansökningsperioder årligen. Tillvägagångssättet är behövligt för att möjliggöra jämförelse av olika ansökningar. För naturvård av lundar och restaurering av myrar kunde processen vara genomförbar. Den tudelade ansökningen för restaurering av myrar torde också enligt SLC göra stödformen praktiskt mer genomförbar. För lämnande av skyddszoner lämpar sig tillvägagångssättet sämre. Slutavverkningar planeras och verkställs inte efter stödomgångar. Att behöva vänta i flera månader på nästa ansökningsperiod är inte realistiskt. Tidpunkten för när slutavverkningar sätts till försäljning eller när avverkningen verkställs bestäms antagligen av andra faktorer än när stöd för lämnande av skyddszon kan sökas. SLC ser alltså en risk med att anbudsförfarandet markant minskar på skogsägares intresse och möjlighet att använda sig av stödet. SLC uppmanar till att förenkla urvalsprocesser när det gäller lämnande av skyddszoner.
Propositionens konsekvenser
SLC anser att propositionen kan bidra till en positivare bild för mångfaldsåtgärder och restaurering av natur. Stöden kan dessutom bidra till att främja biologisk mångfald i skogen. Som följd av den korta provperioden och den lilla finansieringen kommer de volymer som åstadkoms inte vara särskilt stora. För att åstadkomma större verkan bör finansieringen och stödformernas långsiktighet tryggas.
De uppskattade kostnader för administration, uppföljning och bedömning av de nya stödformerna är enligt SLC relativt låga i förhållande till stödformernas komplexitet. Resurser till Skogscentralen måste säkerställas om försöken ska genomföras trovärdigt.
Andra kommentarer
Enligt SLC:s förståelse är det tanken att 80% av stödet betalas efter att arbetet utförts. De resterande 20 procenten av stödet betalas ut senare, om tillräckliga resultat har erhållits genom arbetet. För markägarens del aktualiseras den största delen av kostnaderna då arbetet utförts. SLC ser därför positivt på att största delen av stödet är tänkt att betalas direkt efter att arbetet utförts. På detta sätt behöver inte skogsägare stå ut med kostnader för arbetet tills resultatdelen av stödet betalas.
SLC betonar vikten av att informationsspridning och rådgivning kring de nya stöden prioriteras under försöksperioden. Stöden bör göras välkända för både skogsägare och skogsbranschens aktörer för att försöken i praktiken ska verkställas.
Kommentarer om förslagen till ändring av statsrådets förordning
Stödbeloppet för vård av plantbestånd och ungskog (8 §)
Tanken är att betala ut ett tillägg på X€/ha för objekt där lövträdsandelen av stamantalet uppgår till minst 30 % på bördiga och 15 % på karga växtplatser. Tillägget bör enligt SLC:s uppfattning betalas utöver det nuvarande stödet för vård av plantbestånd och ungskog. I det presenterade förslaget föreslås en sänkning av det nuvarande stödet från 200€ till 180€. Tillägget som betalas för en högre lövträdsandel skulle vara 20€/ha. SLC ser det som mycket beklagligt att man för att möjliggöra höjningen sänker det nuvarande stödbeloppet från 200 till 180 €/ha. SLC motsätter sig den föreslagna sänkningen och framhåller att ett stödsystem som ständigt förändras undergräver förtroendet och strider mot lagens övergripande målsättning, att främja hållbart skogsbruk. SLC anser att stödformen borde bygga på en regelrätt höjning av det nuvarande stödbeloppet, inte på en sänkning det nuvarande stödbeloppet. Ytterligare ifrågasätter SLC om en ökning på endast 20€ räcker för att sporra skogsägare till att lämna en större andel lövträd. För att sporra skogsägare till att lämna en större andel lövträd, borde höjningen vara större. För att möjliggöra en lyckad implementering av stödformen bör arbetslaget beviljas tilläggsfinansiering.
Stödvillkor för försöksprojekt
Andelen lövträd efter vård av plantbestånd och ungskog (7 a §)
SLC anser att kraven på 30 % lövträd på bördiga och 15 % på karga marker är rimliga och möjliga att uppnå i en tillräckligt stor del av plantbestånden.
Skyddszon (30 b §)
Kriterierna är tillräckligt klara för att man utan större arbetsbörda skall kunna göra en första bedömning av om objektet kan vara berättigat till stöd eller inte.
Lämnande av skyddszoner (30 c § och bilaga 1)
Poängsättningen är i stort rimlig, men poängsättningen för att skyddszonen fortsätter hos grannfastigheten är problematisk. Markägare kan inte styra över andras beslut om att lämna eller inte lämna en bredare skyddszon.
Restaurering av myrar (30 e § och bilaga 2)
Kriterierna är ekologiskt relevanta men tekniskt krävande. Förberedandet av det andra skedet i urvalsprocessen förutsätter professionellt förarbete, vilket få små skogsägare har tillgång till. Det omfattande arbetet som krävs kommer med största sannolikhet att synas i högre stödbelopp som ansöks.
Naturvård av lundar (30 g § och bilaga 3 och 4)
Kriterier för struktur, trädslagsmångfald och tillväxtskikt är motiverade. Dock anser SLC att huvudpoängen i valet av projekt som finansieras bör vara att man med åtgärder kan åstadkomma en förbättring i objektets tillstånd.
Restaurering av myrar (30 h § och bilaga 5)
SLC ifrågasätter poängsättningen och speciellt ett av kraven för mätning av resultaten, nämligen återetablering av växtlighet. En del av växtligheten återvänder relativt snabbt då andra arter återigen har lång återhämtningstid. Den vegetation som efterfrågas bör vara sådan att den realistiskt kan återetablera sig inom den tid som står till förfogande för att uppnå maximal poäng, annars skapas onödiga risker och osäkerhet i ansökningsförfarandet. Kravbilden på resultaten måste anpassas till ekologiskt rimliga och praktiskt möjliga förändringar inom stödsystemets tidsram. Det måste med rimliga åtgärder vara möjligt att nå ett godkänt resultat så att även den sista raten av stödet kan betalas åt skogsägaren.
Naturvård av lundar (30 h § och bilaga 6)
SLC framhåller att poängsättningen måste vara klassificerad så att skogsägaren inte utsätts för en oskäligt stor risk för att gå miste om fullt stödbelopp. Om man med planenliga åtgärder har åstadkommit en märkbar förbättring i det ekologiska tillståndet hos lunden bör objektet vara berättigat till stödet till fullo.
SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC R.F.
Mats Holmgård
Skogsombudsman