Skogsindustrin har meddelat om produktionsnedskärningar och svagare resultat än väntat. Ännu i våras var läget mer optimistiskt och produktionsvolymerna ökade. Enligt Konjunkturbarometern från Finlands Näringsliv (EK) har läget för både träförädlingsindustrin, men särskilt pappersindustrin, försämrats. Samtidigt finns det ändå en försiktigt positiv ton i förväntningarna. Från det allmänna ekonomiska läget kommer det redan positiva signaler, särskilt från Europa där tillväxten stärkts. På slutproduktmarknaderna syns en tudelad utveckling: på cellulosamarknaden finns något större lager och priserna har sjunkit, medan kartongpriserna har stigit. Också prisnivån på sågvarumarknaden är relativt hög. Den ekonomiska tillväxten borde gynna byggandet och efterfrågan på konsumtionsvaror. Osäkerhet på marknaden orsakas ändå av USA:s drag inom den globala tullpolitiken. USA har infört en allmän tull på 15 % på produkter från EU. Detta påverkar exporten inom massa-, kartong- och pappersindustrin, medan vissa träförädlingsprodukter undantagits från tullarna. Den försvagade dollarkursen har också påverkat produktmarknaderna negativt.
Skogssektorns virkesförbrukning är fortsatt hög, och enstaka produktionsbegränsningar har inte haft någon större inverkan på helheten. Pellervo ekonomiska forskningsinstitut (PTT) förutspådde i våras att virkesförbrukningen i år ökar med 2 % till 64 miljoner kubikmeter, och nästa år ytterligare med 4 %. Virkeshandeln från privatskogarna väntas öka med 1 % i år och med 2 % nästa år. Det skulle innebära att virkeshandelsvolymerna från privatskogarna i år uppgår till cirka 50 miljoner kubikmeter, varav hälften (knappt 25 miljoner m³) hade köpts fram till slutet av juni. Juli är en lugn månad för virkeshandeln och volymerna har minskat jämfört med tidigare år. I augusti brukar industrin återuppta virkesinköpen något, men traditionellt har tyngdpunkten för resten av årets virkeshandel legat i oktober–november. Det finns alltså ännu ingen orsak att oroa sig över att handeln saktar in. Behovet av virke är fortsatt stort och det kommer fortfarande att finnas goda möjligheter till försäljning av virke under resten av året. Konkurrensutsättning av virkesaffärerna är särskilt viktig i dessa lägen, där parterna efter sommaruppehållet söker en riktning för virkesmarknaden. Genom konkurrensutsättningen klarnar det hur mycket virke, och på vilka villkor, som köparna är beredda att köpa.
Den avtagande efterfrågan på energived har framför allt drabbat aktörer som på förhand i för stor utsträckning köpt in och avverkat till lager. Vi har öppet varnat skogsägare för aktörer som haft betalningsproblem gentemot skogsägare. Därför är det viktigt att konkurrensutsätta virkesaffärer öppet via sin egen skogsvårdsförening, som har god kännedom om efterfrågan på virke och köparnas tillförlitlighet. Skogsvårdsföreningarna erbjuder också drivningstjänster. Vid problemfall omfattas medlemmarna och de skogsägare som anlitat föreningens tjänster även av juridiskt stöd inom intressebevakningen.
Månadens faktaruta
Skogsvårdsföreningarna är organisationer som leds av skogsägarna själva. Varje förening har ett fullmäktige som väljs via val bland skogsägarna. Fullmäktige väljer i sin tur inom sig en styrelse att leda föreningen. Styrelsen leds av en vald ordförande. Skogsvårdsföreningarnas ordförande samlades till sommarträff i MHY Lapplands regi den 7–8 augusti. I slutsatserna från träffen uttryckte ordförandena en förhoppning om att virkesmarknaden även framöver ska präglas av gott samarbete mellan de lokala skogsvårdsföreningarna och virkesköparna. Ordförandena understryker att den bästa informationen om det lokala marknadsläget alltid finns hos den egna skogsvårdsföreningen. Köparnas aktivitetsnivå och priserna varierar (ovanligt mycket) mellan olika aktörer. Genom professionell konkurrensutsättning av virkesaffärerna uppnår man det bästa slutresultatet ur skogsägarens perspektiv. Man har varit nöjd med att virkesmarknaden fungerat marknadsmässigt och att virke haft god efterfrågan, man hoppas också att detta ska fortsätta även framöver.
Kalle Karttunen forskningschef Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK ry
Översättning: Mats Holmgård, SLC
