Finland är beroende av export, och skogsindustrins produkter spelar fortfarande en stor roll i detta. En skogsägare kan börja fundera på om det kommer att finnas efterfrågan på deras virke i framtiden. För tillfället kan skogsägaren dock sova lugnt om natten. Den finländska skogsindustrin har en stark position på de globala produktmarknaderna, och privatskogsbruket i Finland har återigen fått en allt starkare ställning på den inhemska råvarumarknaden. För en skogsägare motsvarar ett kvartal på virkesmarknaden 25 år. När det blir dags att sälja virke är det viktigt att konkurrensutsätta köparna och att utnyttja Skogsvårdsföreningens experttjänster inom virkeshandel.
Under början av året har virkeshandeln varit relativt livlig med tanke på tidpunkten och lagersituationen. Till följd av den milda vintern har bristen på stämplingar som kan avverkas även sommartid ökat virkeshandeln. Vintersäsongen har tagit slut innan den ens hunnit börja ordentligt, vilket har tvingat skogsbolagen att agera. Bolagen har intensifierat sin marknadsföring för att locka skogsägare att sälja virke. Samtidigt har transporten av virke till olika lager ökat. Detta syns längs vägarna i allt större virkeshopar på terminaler. På många håll har skogsmaskinsentreprenörer redan meddelat att de tvingas stoppa sina maskiner för att undvika drivningsskador. Allt detta beror på att det inte funnits tillräckligt med stämplingar som lämpar sig för avverkning i de rådande väderförhållandena och att avverkningsförhållandena har försämrats snabbare än väntat. De ökade virkesinköpen i slutet av året har inte räckt till för att säkerställa tillgången till rätt slags stämplingar. Fler stämplingar behövs för avverkning under tjällossningsperioden de kommande månaderna, samt objekt för sommaravverkning. För att täcka en månads produktion krävs över 5 miljoner kubikmeter virke.
Det är lätt att förstå varför skogsindustrin har ökat sin aktivitet. Handeln är förmodligen på en låg nivå i förhållande till behovet av lager, och det finns en oro för prisutvecklingen. Skogsbolagen försöker säkra sitt virkesbehov genom att locka skogsägare att sälja, till exempel genom att erbjuda en prisgaranti. En sådan prisgaranti innebär att köparen lovar att kompensera för en eventuell prisökning senare under året om virkesaffären ingås redan under början av året. En alert skogsägare kan dock kontrollera hur väl dessa löften infriats tidigare år. Förra året steg virkespriserna i genomsnitt med 7 euro per kubikmeter mot slutet av året. Om en skogsägare hade accepterat en prisgaranti på 2 euro per kubikmeter, hade de alltså gått miste om 5 euro per kubikmeter. I en genomsnittlig virkesaffär innebär det en förlust på långt över ett par tusen euro. Året innan rapporterades i medierna om frustrerade skogsägare som knappt hade fått någon kompensation alls för prisökningar, trots tidigare löften.
Den finländska skogsindustrins marknadsposition är globalt sett stark. Om man betraktar de viktigaste exportmarknaderna är Europa avgörande, eftersom kontinenten står för nästan 60 procent av värdet på skogsindustrins export. USA:s andel som enskilt land är relativt stor – år 2024 var USA den tredje största med cirka 9 procent av exportvärdet. Den största exportmarknaden var Tyskland, följt av Kina. Sammanlagt utgör exempelvis Asiens andel av skogsindustrins exportvärde redan över en femtedel. Man kan alltså konstatera att USA:s betydelse för den finländska skogsindustrins export inte är oersättlig. Samtidigt är det viktigt att upprätthålla goda relationer med alla exportländer. USA:s höjda tullar kan i stället få starkare indirekta effekter på skogsindustrin genom att globala handelsflöden förändras. Risken för ett handelskrig är verklig, men det finns ingen anledning att dra förhastade slutsatser. Finlands skogsindustri har en stark position på den globala marknaden och har flera exportdestinationer. Samtidigt måste branschen fortsätta att utvecklas för att bibehålla sin konkurrenskraft och utveckla nya produkter.
Månadens faktaruta:
Skogsindustrins produktionsvolymer har överlag utvecklats positivt under de senaste 60 åren. En av de största förändringarna är att kartongproduktionen år 2022 gick om pappersproduktionen. Minskningen av pappersproduktionen har utöver ökningen av kartong produktionen kompenserats av en ökning av massaproduktionen. Inom sågverksindustrin är produktionsvolymerna mer cykliska. Det kan även vara värt att notera att skogsindustrin inte har lanserat några helt nya huvudproduktionslinjer på flera årtionden. Samtidigt har mer avancerade produkter utvecklats inom befintliga produktionslinjer, såsom specialpapper och träkomponenter. Dessutom har träbaserade textilfiber gjort framsteg under de senaste åren. När kommer dessa att synas som egna produktkategorier?
PTT:S SKOGSPROGNOS (PÅ FINSKA)
Uppdaterad statistik om virkesmarknaden och skogsindustrin, prisstatistik från skogsvårdsföreningarnas fullmaktsaffärer och Naturresursinstitutets veckostatistik över virkeshandeln finns på https://www.mtk.fi/puumarkkinat. Prisstatistik från skogsvårdsföreningarnas fullmaktsaffärer hittas på svenska via bannern på https://slc.fi/skog.
Kalle Karttunen, forskningschef, MTK
Översättning till svenska: Mats Holmgård, SLC:s skogsombudsman
