Man kan reagera på situationen genom att erbjuda sådant virke som det lokalt finns efterfrågan på, samt genom att konkurrensutsätta alla avverkningsobjekt för att få bästa möjliga bud. På så vis kan lönsamheten i primärproduktionen säkras. Koldioxidmarknader, avtal om sol- och vindkraft samt marknader för naturvärden erbjuder sakteligen nya inkomstmöjligheter för skogsägare. Men fler innovationer behövs för att förbättra inkomstbildningen i primärproduktionen.
Intresseorganisationernas viktigaste uppgift: Trygga lönsamheten
Varken SLC eller MTK får ingripa i marknaden. På grund av konkurrenslagstiftningen kan organisationerna inte sätta pris- eller volymmål. Däremot är vår uppgift att ärligt informera om marknadsläget och bakomliggande faktorer. Vi beskriver också hur en splittrad skogsägarkår – med över 600 000 beslutsfattare – verkar sida vid sida med en koncentrerad skogsindustri. Skogsägarna fattar självständiga beslut om skötsel och avverkning av sin skog. Vår roll är att ge vägledning i hur man ska agera på virkesmarknaden för att förbättra sin lönsamhet. För detta finns SLC och MTK samt skogsvårdsföreningarna.
Större efterfrågan på timmer än på massaved
Virkeshandeln sker nu på en tredjedel av fjolårets nivå. Virkespriserna har reagerat på den svaga efterfrågan: massavedspriset har sjunkit med närmare 20 procent, medan priserna på timmer har gått ned med cirka 5 procentenheter. Massavedens pris visar inga tecken på stabilisering, medan priset på timmer verkar stabiliseras. Prisutvecklingen är ofta den första indikatorn på marknadens riktning.
På slutproduktmarknaden har priserna framför allt sjunkit inom den kemiska skogsindustrin. Priset på pappersmassa har fallit kraftigt i Kina, men för lövmassan har botten redan nåtts och priserna på barrmassa är på väg upp i Europa. Prisfallet på massa har även påverkat pappersprodukter. Trävarumarknaden har dock utvecklats i en annan riktning än den kemiska skogsindustrin, och trots osäkerheten ser utsikterna där något bättre ut – vilket stöder efterfrågan på timmer. Marknadsläget inom den kemiska industrin förväntas förbättras relativt snart.
Naturresursinstitutet LUKE och PTT ger försiktigt optimistiska prognoser för nästa år. Den största förändringen väntas inom pappersproduktionen, exempelvis genom nedläggningen av UPM:s fabrik i Kaukas. I övrigt är genomsnittssiffrorna huvudsakligen positiva. Påverkan på virkesmarknaden bedöms vara relativt stabil: virke kommer fortfarande att behövas och prisnivån väntas hållas rimligt hög. Prognoserna pekar på att medelpriset på massaved nästa år hamnar på över 30 €/m³, även om det i nuläget ligger cirka 5 euro lägre.
Månadens faktaruta:
Att trygga virkesmarknadens funktion är en avgörande uppgift för hela skogssektorn. De ojämna fluktuationerna i handeln drabbar särskilt entreprenörer, som är de första att märka av en avstannande marknad. Oron är att kunnig arbetskraft lämnar branschen. Att få igång virkeshandel och avverkningar är alltid svårare än att stoppa dem.
Politiska tjänstemän och intresseorganisationer bör inte ingripa i marknaden. Deras uppgift är att skapa en verksamhetsmiljö där marknadsbaserad verksamhet inte hindras av onödig byråkrati eller avverkningsbegränsningar. Virkesmarknaden har gett skogsägare över 3,5 miljarder euro i rotprisintäkter och bidragit till över 30 miljarder euro i produktion inom hela skogssektorn.
Nya innovationer och inkomstmöjligheter behövs, men traditionella produkter har fortfarande stor betydelse. I en fungerande värdekedja ska alla få en rättvis andel. Nu krävs samarbete för att trygga virkesmarknadens funktion.
Läs mer: Tapio (På finska)
Kalle Karttunen forskningschef Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK ry Översättning: Mats Holmgård, SLC
