Virkesmarknadsöversikt september 2025: Konkurrensutsättningens betydelse i virkeshandeln är allt viktigare

Virkeshandeln har gått på lågvarv. Den minskade efterfrågan märks på marknaden, men blir nedgången tillfällig? Den ekonomiska tillväxten är allmänt på väg att komma igång, vilket borde stöda användningen av virke. Användningen ökade ännu i våras och mycket virke köptes till lager. Nu följer skogsindustrin noga med hur det inköpta lagret kan utnyttjas både under kommande tjällossningsperiod och under vintersäsongen.

SLC - Skogsagare rojsag 9 JS Suomi 05 12 webb

Varje bolags råvirkeslager och produktionsnivå avgör ytterligare inköpsbehov för hösten. Detta syns vid konkurrensutsättning av virkesaffärer, där skillnaderna mellan köparnas bud är mycket stora. Bland buden finns både låga, men också fortsatt starka erbjudanden som kan få virkeshandeln att ta fart. Virkeshandelns konkurrensutsättning har aldrig varit viktigare. Konkurrensutsättningen och alla skogsvårdstjänster får du via din egen skogsvårdsförenings skogsvårdsinstruktör, som står på skogsägarens sida i varje marknadssituation.

Att inköpen av virke minskat leder till att köparnas lager inte längre växer. Tvärtom har lagren börjat minska eftersom avverkningarna och virkesanvändningen har varit större än inköpen. Trots att skogsindustrin just nu har flera produktionsstopp och underhållsavbrott, avverkas det fortfarande virke till produktionen. Även om produktions- och avverkningsvolymerna skulle bli lägre än förutspått, bedöms det utgående från tidigare år och produktionen att virkesinköp fortfarande behövs för åtminstone en tredjedel av hela årets behov. Det finns alltså fortfarande möjligheter till virkesaffärer också i år.

Behovet av virkesaffärer övervägs både utifrån eget kapitalbehov och skogsvårdsmässiga behov. Skogsvårdsmässigt är det klokt att genomföra avverkningar då fortsatt tillväxt utan åtgärder vore ett sämre alternativ för skogens välmående än att genomföra någon form av avverkning. Skogsvårdsföreningens instruktör kan väl bedöma behovet av avverkning från ett skogsvårdsmässigt behov, men även hjälpa med vilka avverkningsobjekt som vore lämpliga att planera för att täcka ett eventuellt finansieringsbehov.

Skogsindustrins produktionsvolymer ökade under årets början nästan genomgående. Däremot har prisnivån för olika produktgrupper vänt nedåt. Nedgången började med lövmassa och spred sig sedan till barrmassa. När det gäller kartong inleddes prisfallet först under hösten. Det är skäl att noggrant följa slutproduktmarknadernas läge, eftersom virkesefterfrågan är en härledd efterfrågan. Om det går dåligt för slutprodukterna, finns möjligen inte heller en stark efterfrågan på virke. Trots att det finns kortsiktigt prisfall på slutproduktmarknaderna har prisnivåerna, då man betraktar på längre sikt, ändå stigit.

De långsiktiga efterfrågeprognoserna för skogsindustrin bedöms fortfarande som goda. Situationen tyder alltså på en kortsiktig konjunkturförsvagning. Detta understryks av att förtroendeindikatorerna för ekonomin har stigit och att den ekonomiska tillväxten håller på att komma i gång i Finland. I Europa är tillväxten redan i god fart. Den finländska skogsindustrins export är global handel, där olika produktgrupper betonas på olika marknader. Situationen tyder på skillnader mellan regioner och produkter och på en allmän marknadsosäkerhet. Osäkerheten har ytterligare förstärkts av USA:s tullpolitik, dollarns försvagning och skillnader i produktefterfrågan.

Månadens faktaruta

Skogsvårdsföreningarna driver skogsägarnas intressebevakning på lokal nivå. Deras tjänster är utformade för att tillgodose skogsägarnas intressen. I virkeshandeln innebär det planering av avverkningsobjekt, konkurrensutsättning av virkesaffärer, jämförelse av bud och övervakning av avverkningen – allt utgående från skogsägaren. På nationell, internationell och regional nivå främjas skogsägarnas intressen av Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf samt på svenska av Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Som medlem i en skogsvårdsförening omfattas man automatiskt av denna intressebevakning.

Intressebevakningens betydelse för skogsägaren betonas i ekonomiskt utmanande tider. Den finländska regeringen har bekräftat att skogsavdraget höjs från 60 % till 75 % år 2026. Med skogsavdraget kan skogsägaren dra av en del av anskaffningsutgiften för sin skog vid beskattning av kapitalinkomster från skogsbruket. Skattemässigt lönar det sig att komma ihåg att det kan vara fördelaktigt att be om inkomsterna från virkesförsäljning kan flyttas till början av nästa år, om man kan och vill utnyttja skogsavdraget.

MTK och SLC uppskattar att pengarna för Metka-stöden för år 2025 tar slut under hösten. Organisationerna anser det positivt att skogsägare har satsat flitigt på investeringar i skogsvård. Det vore dock viktigt att regeringen framöver fastställer stöd för skogsvården som är tillräckliga för att uppmuntra till målinriktat arbete i skogen.

Kalle Karttunen forskningschef Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK ry
Översättning: Mats Holmgård, SLC

Mer från SLC