I Finland sträcker sig livsmedelskontrollen från jord till bord och det är viktigt att verksamheten är hygienisk i alla produktionsled, särskilt inom primärproduktionen. Livsmedelssäkerheten garanteras genom säkra råvaror och dokumentation av produktionen. Övervakningen av livsmedelskvaliteten baserar sig i Finland på den egenkontroll som företagen utför och som myndigheterna övervakar. I Finland har det ansetts vara mest kostnadseffektivt att satsa särskilt på bekämpning av sjukdomar som smittar mellan djur och människor i primärproduktionsfasen och förhindra att de inte kommer in i livsmedelskedjan. Satsningar på förebyggande åtgärder för livsmedelssäkerhet har gett ett gott resultat. Som ett exempel kan nämnas Finlands unikt låga salmonellaförekomst.
De finländska producenterna har förbundit sig till livsmedelskedjans kvalitetsarbete. Det betyder i praktiken att producenterna lever upp till strängare livsmedelssäkerhet, miljöskydd och djurvälfärd än vad som krävs inom och av EU. Utöver lagstiftningen har de enskilda branscherna även egna regler och kvalitetssystem som garanterar hög kvalitet och säkerhet.
Att vi i Finland har bland den renaste maten i Europa har kunnat konstateras i många undersökningar. Bland annat har finländska grönsaker fått rena papper i EFSA:s europeiska granskningen av spår av växtskyddsmedel (EFSA:s senaste rapport The 2019 European Union report on pesticide residues in food).
I Finland övervakas användningen av och rester av växtskyddsmedel i samarbete mellan de kommunala livsmedelstillsynsmyndigheterna (inhemska produkter), Tullen (produkter av icke animaliskt ursprung från EU:s inre marknad och produkter importerade från tredje länder) samt Tillstånds- och tillsynsverket för social och hälsovården Valvira (alkoholdrycker).
I tillsynen över rester av växtskyddsmedel undersöktes år 2019 sammanlagt 2029 prov. Gränsvärdet (MRL) som i lagstiftningen fastställts för växtskyddsmedlet överskreds i sammanlagt 34 prov (3,2 % av proven). Av dem var 4 stycken sådana prov som stred mot lagstiftningen om ekologisk produktion, 2 av dem var importerade livsmedel, 1 av dem en importerad alkoholprodukt och 1 ett inhemskt livsmedel.
I de 689 prov som togs av inhemska produkter påträffades rester som underskred gränsvärdet i sammanlagt 30 prov (4,3 %). Inte ett endaste prov av sedvanliga livsmedel stred mot bestämmelserna i livsmedelslagen och resthalterna underskred således gränsvärdena. Läs mer på Livsmedelsverkets sidor.
Systemet för uppföljning av nötboskapens hälsovård, Naseva, är ett datasystem för gårdar med nötboskap, veterinärer och andra samarbetspartner, t.ex. mejerier, slakterier, rådgivningen och myndigheter. I Naseva registreras hälsovårdsåtgärder på gårdar med mjölkboskap och nötköttsproduktion som har ingått hälsovårdsavtal. Med hjälp av Naseva är det möjligt att följa hälsovårdsbesöken på gårdarna och uppnåendet av de nationella hälsovårdsmålen.
Registret för hälsoklassificering av svinhus, Sikava, förenar de enskilda hälsoklasserna i slakterierna till en centraliserad, nationell hälsoklass. Uppgifterna från hälsoklassificerade svinhus lagras i registret för att i realtid kunna följa upp hälsostatus i svinhus, hälsoklassificering av svinhus samt ändringar i klassificering av svinhus.
Globalt är ökande antibiotikaresistens ett växande problem på grund av hög användning av antibiotika i förebyggande syfte inom djurhållningen. I Finland medicineras djur individuellt endast på basen av ordination av en veterinär, aldrig i förebyggande syfte. Därför är användningen av antibiotika inom finländsk djurhållning bland den lägsta i världen.
