Växthusproduktionens kolavtryck

SLC -

Finländsk växthusgrönsaker visar vägen med minimalt kolavtryck

Naturrresursinstitutets rapport om växthusprodukternas klimatpåverkan (2019/05)

Den finländska växthusproduktionen har halverat sitt kolavtryck med till och med 56 procent mellan åren 2004 och 2017 visar Naturresursinstitutets forskning som publicerades den 31 maj 2019. Under samma tid har andelen olja som används minskat med till och med 85 procent. 

Den finländska tomatens kolavtryck har tidigare per producerat kilo beräknats uppgå till fem. Nu har Naturresursinstitutets senaste forskning halverat kolavtrycket till en helt annan nivå. Den finländska växthustomatens kolavtryck år 2017 var 2,6, gurkans 2,0 och salladens 2,7 kilo koldioxidekvivalent per producerat kilo (kgCO2-ekv/kg).

År 2017 var hela växthusnäringens klimatavtryck 0,5 procent av Finlands totala utsläpp. Av jordbrukets klimatavtryck står växthusnäringen numera för enbart fyra procent. 

Växthusproduktionen har snabbt övergått från fossila bränslen till inhemsk förnybar trä- och åkerenergi samt el. Den mest betydande förändringen mellan åren 2004–2017 gäller användningen av brännolja som har minskat med 85 procent.  

Den inhemska förnybara och koldioxidfria energins andel av energianvändningen är redan 52 procent och andelen ökar hela tiden. 

Den finländska växthusproduktionen har också stora fördelar i och med sin ansvarsfulla användning av vatten. För att producera ett kilo inhemsk tomat eller gurka är vattenfotavtrycket 20–35 liter vatten. Till exempel i Spanien är vattenfotavtrycket 91 gånger större det vill säga cirka 3 165 liter för ett kilo tomat.

Finland har den största medelskörden för växthusgurka och de högsta toppskördarna. Medelskörden i Finland 2018 var 87 kilo per växthuskvadratmeter, och året före 80 kilo. I Holland låg medelskörden år 2017 på 69 och i Spanien på 9 kilo per kvadratmeter. Skördemängden inverkar direkt på odlingens markanvändning. Till exempel i gurkodlingen i Spanien behövs en tiofaldig markyta för att producera samma mängd gurka som i Finland.

Innovativ, effektiv odling och att noggrant justera klimatet i växthus kommer att vara livsviktigt i framtidens matproduktion. 

Naturrresursinstitutets rapport om växthusprodukternas klimatpåverkan har beställts av Österbottens svenska producentförbund r.f. (ÖSP) och Handelsträdgårdsförbundet ry. 

Tilläggsinformation om rapporten ges av:
Johanna Smith, trädgårdsombudsman, SLC och ÖSP, tfn 041 465 1094
Jyrki Jalkanen, verksamhetsledare, Handelsträdgårdsförbundet, tfn 0400 800 268

Beräkningsverktyget för växthusnäringens koldioxidavtryck

Växthusnäringen i Finland har som första bransch redan 2013 räknat ut sina egna produkters klimatpåverkan, d.v.s. koldioxidavtryck. Beräkningsverktyget för växthusnäringens koldioxidavtryck har utvecklats av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC och Handelsträdgårdsförbundet inom ramen för det gemensamma projektet Greenhousecarbon.

Med webbverktyget kan växthusodlare beräkna den egna produktionens kolavtryck och få en jämförelsegrund för att utveckla produktionen och kunna minska det egna avtrycket. Valet av energikälla har stor betydelse för det enskilda växthusföretags kolavtryck. Att välja grön el eller att ytterligare öka användningen av inhemskt biobränsle har stor betydelse för avtrycket. Enligt beräkningarna som gjorts inom projektet ger inhemska, med förnybar energi odlade växthusprodukter lika stora klimateffekter som motsvarande utländska produkter.

Verktyget, som fungerar i Microsoft Office Excel-form, är tillgängligt för alla intresserade växthusproducenter på både finska och svenska. I det odlarspecifika webbverktyget matar producenten in detaljerad information om till exempel energiförbrukningen, använda gödselmedel och växtunderlaget. Observera att verktyget har tolv underblad, där man fyller i uppgifter om den egna produktionen. Verktyget visar därefter produkternas verkliga klimateffekter (i enheten CO2-ekvivalent). Verktyget hittar du genom att klicka på Excel-logon på denna sida.

MTT-rapporten (83/2013) kan i sin helhet läsas på Handelsträdgårdsförbundets webbsida

Det finska webbverktyget hittas på Handelsträdgårdsförbundets webbsida www.kauppapuutarhaliitto.fi.

Vill du veta mer om beräkningsverktyg för växthusnäringens koldioxidavtryck, kontakta Johanna Smith (tel. 041 4651 094 eller johanna.smith(at)boxen.fi) som medverkade i projektet styrgrupp.

Beräkningsverktyget för växthusnäringens koldioxidavtryck

Mer från SLC