6.10.2015
Enligt regeringens målbild ska den inhemska matproduktionens lönsamhet stiga och handelsbalansen förbättras med 500 miljoner euro. Alla insatser fokuserar på att förbättra konkurrenskraften inom primärproduktionen och hela matsektorn.
Matkedjans funktion förbättrar man genom att förenkla tillstånds- och anmälningsprocesserna och avveckla normer. Livsmedelslagen ska ses över som en helhet och genom enskilda författningar. Resurserna ska användas för det arbete med att gå igenom och avveckla författningar som ger störst effekt.
På livsmedelsföretagens och myndigheternas samarbete satsas genom utbildning och rådgivning. I samband med spetsprojektet ska det i ett brett samarbete med intressentgrupperna tas fram en matpolitisk redogörelse som ges till riksdagen år 2016. I redogörelsen ingår de insatsområden som i fortsättningen står i fokus när det gäller att förbättra konkurrenskraften och handelsbalansen. Redogörelsen innehåller också riktlinjer för vilken typ av produktion vi behöver för att ha en tillräckligt stor försörjningsberedskap. Även produktionens ansvarsfullhet och kundorientering samt mathälsan ska bedömas.
Stöd till export och efterfrågan i hemlandet
Fjolårets värde av den finska livsmedelsexporten var 1 562 miljoner euro, medan importvärdet var 4 767 miljoner euro. Underskottet i bytesbalansen var sålunda ca 3 200 miljoner euro. På exporten satsas genom programmet Food From Finland samt andra exportfrämjande projekt. I samband med spetsprojektet kommer man att fästa vikt vid flaskhalsarna i exporten, t.ex. priskonkurrenskraften, exportkunnandet och personalresurserna, logistiken samt myndighetsresurserna när det rör sig om att utreda förutsättningarna för export.
För att förbättra handelsbalansen behöver man öka den inhemska efterfrågan. Detta sker genom konsumentinformation samt utbildning av och information till matkedjans yrkesgrupper. Den offentliga sektorn använder årligen ca 350 miljoner euro för att köpa mat och råvaror. Därför ska man stärka upphandlingskompetensen och fortsätta arbetet med att utveckla och informera om kvalitetskriterierna som tillämpas i anbudsförfarandet.
Jordbruksinvesteringar ska tryggas
Investeringar är ett livsvillkor för en fortsatt jordbruks- och livsmedelsproduktion. Investeringar i primärproduktionen ger mångfaldiga effekter för förädlingen, handeln och servicen. Fortsatta jordbruksinvesteringar ska tryggas genom Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera), varför man överför 90 miljoner euro till fonden.
Med fondmedlen ska finansieras investeringar som förbättrar jordbrukets konkurrenskraft, miljöns tillstånd och djurens välbefinnande samt effektiviserar användningen av förnybar energi i jordbruket. Till skillnad från flera andra sektorer genomförs jordbruksinvesteringarna i glesbygder, vilket stärker en regionalt balanserad utveckling.
– Investeringarna är en slags drivkraft som håller jordbrukets produktivitetstillväxt i gång, bevarar dess livsduglighet och totala produktionskvantitet. I jordbruket och trädgårdsodlingen har gjorts investeringar till ett värde av 1,1 – 1,2 miljarder euro på årsnivå. En stor del av investeringarna skulle ha blivit ogjorda utan investeringsstöd, berättar jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.
Mer information:
ministerns specialmedarbetare Jukka-Pekka Kataja, tfn 0295 162 476
avdelningschef Risto Artjoki, tfn 0295 162 254
fornamn.efternamn@mmm.fi