Arbetsgruppen är enig om att de mål som bör prioriteras är att förbättra livsmedelskedjans verksamhetsförutsättningar, förbättra matproducenternas ställning i livsmedelskedjan samt säkerställa primärproduktionens långsiktiga verksamhetsförutsättningar.
Företagarinkomsten från jordbruket har visat en nedåtgående trend under nästan hela 2000-talet. Livsmedelskedjan har inte själv i tillräcklig grad lyckats upprätthålla jordbrukets lönsamhet vid nya och överraskande utmaningar, och problemen har förvärrats. Hur väl marknaden fungerar är enligt arbetsgruppen den viktigaste faktor som påverkar jordbrukets utvecklingsutsikter på lång sikt. För att förbereda sig på kommande utmaningar behövs lösningar som ökar hållbarheten samt ett bättre kunskapsunderlag.
Tidvis har det förekommit exceptionella marknadsstörningar, och sådana kan förväntas också i framtiden på grund av bland annat klimatförändringarna och den ökade internationella instabiliteten. Arbetsgruppen anser att livsmedelskedjan bör bli bättre på att själv klara av krissituationer i framtiden, i stället för att samhället upprepade gånger ska ingripa.
Åtgärderna för att nå målen innefattar både konkreta åtgärder som kan genomföras omedelbart och mer långsiktiga, strategiska åtgärder. För att livsmedelskedjan ska börja fungera bättre föreslås det att livsmedelsmarknadslagen, upphandlingslagen och konkurrenslagen ses över och att livsmedelsmarknadsombudsmannens rätt att få information utvidgas. För utredandet av marknadsförhållandena bör det reserveras sådana resurser som motsvarar verksamhetens krav.
Dessutom föreslås det att livsmedelsexporten ska effektiviseras genom att den strategiska samordningen av exportfrämjandet koncentreras till en aktör och att tjänsterna till livsmedelsföretag som bedriver export förbättras.
En förutsättning för att matproducenternas ställning i livsmedelskedjan ska förbättras är att kedjan har en gemensam lägesbild, och för att skapa den behöver den ekonomiska statistikföringen utvecklas och ändamålsenliga resurser avsättas för den. För bevakningen av livsmedelskedjans kostnader föreslås att det skapas en indexmängd som beaktar kedjans olika delar. Om parterna kommer överens om det kan kostnadsindexen ge en objektiv mätare för villkoren för översyn av avtal i situationer då omständigheterna förändras. Dessutom föreslås det att rådgivning för bildandet av producentorganisationer som överensstämmer med EU-lagstiftningen effektiviseras och att det avsätts resurser för att meddela förhandsavgöranden.
För att försörjningsberedskapen och primärproduktionens verksamhetsförutsättningar ska förbättras på lång sikt föreslår arbetsgruppen att det utarbetas strategier för att minska det finländska jordbrukets beroende av importerade insatsvaror samt för att fastställa en nationell vision för livsmedelsproduktionen. Dessutom bör jordbruksbeskattningens så kallade utjämningsreservering för att främja beredskapen för investeringar uppdateras i takt med den strukturella utvecklingen. De konsekvenser som bytet av programperiod för EU:s gemensamma jordbrukspolitik kan ha för jordbrukarnas likviditet bör lindras i den mån det är möjligt. Arbetet för att inrätta en djursjukdomsfond, vilket inletts under den gångna regeringsperioden, bör fullföljas. Det bör sökas nya metoder för att förbättra hanteringen av risker för skördeskador. Gruppen anser också att det finns ett behov av att trygga resurserna för fortsatt grundforskning om livsmedelsproduktionen, förbättrad fastighetsstruktur inom jordbruket och utveckling av jordbrukarnas affärsmässiga kompetens.
Arbetsgruppen föreslår att målen och de åtgärder som behövs för att nå dem ska främjas i regeringsprogrammet för den regering som tillträder 2023.
Riksdagsledamoten Raimo Piirainen (sd) har varit ordförande och riksdagsledamöterna Ritva Elomaa (sannf) och Arto Satonen (saml) vice ordförande för den parlamentariska gruppen. Jyri Inha, lagstiftningsråd vid finansministeriet, har varit permanent sakkunnig i gruppen, och Osmo Rönty, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet och Olli Niskanen, gruppchef vid Naturresursinstitutet, har varit sekreterare för gruppen.
Mera information:
Konsutativ tjänsteman Osmo Rönty, JSM, tfn 0295162084, epost: osmo.ronty (@) gov.fi
Gruppchef Olli Niskanen, Luke, tfn 0295326025, epost: olli.niskanen (@) luke.fi
Bilaga: Arbetsgruppets slurapport (på finska)