Anna Johansson valde för några år sedan att sadla om efter många år i vårdbranschen. Hon beslöt sig för att ta över hemgården i Norrveckoski och bli den sjunde generationen att bruka jorden på Jonnas gård. I dag är det hon som ansvarar för att odla de cirka 300 hektaren i Borgåtrakten, men minnena från generationsväxlingen är fortfarande färska.
– Det viktigaste är absolut kommunikationen mellan överlåtaren och den som tar över. Det handlar ju om en företagsverksamhet men också om ett arv, där möjligen också syskon är involverade. Eventuellt leder ett generationsskifte till att man måste favorisera det barn som tar över gården. Det här måste man kunna diskutera öppet och ärligt för att undvika att det senare blir något som skaver mellan syskonen. Det handlar ju trots allt om ens familj, säger Anna Johansson.
En stor del av själva kommunikationen mellan överlåtaren och övertagaren handlar självfallet om ekonomi. Vad ska priset på gården vara och vad kostar driften? En annan viktig del handlar om att utreda och ansöka om det startstöd och det räntestöd som unga jordbrukare har rätt till.
– Man får ju vänja sig vid att man har oregelbundna inkomster och utgifter. Det som kändes mest skrämmande i hela processen var nog tanken på hur jag skulle finansiera alla de stora utgiftsposterna man har, utan att ha en fast månadsinkomst. Dessutom fick jag vänta i tio månader på att få mitt startstöd på grund av att stödperioden ändrades och det ledde i sin tur till en massa tekniskt och byråkratiskt strul med systemen. Jag var utan inkomster i nästan ett helt år, säger Anna Johansson.
Medelåldern på jordbrukarkåren ligger nu på cirka 54 år i Finland. Andelen jordbrukare som är under 40 år ligger på endast 15 procent. Därför borde det ligga i allas intresse att göra processerna kring generationsskiften i branschen så smidiga som möjligt.
– Jag har svårt att förstå varför de här processerna ska vara så byråkratiska. Det ska göras diverse olika kalkyler med obegripliga koefficienter. Det är svårt att förstå vem som har någon nytta av den informationen. Dessutom krävs det en massa bilagor. De flesta som det här berör är praktiska karlar, som inte har erfarenhet av en massa olika dataprogram. Jag tycker att de här processerna är under all kritik, säger Anna Johansson.
Vilka övriga hälsningar har du till våra beslutsfattare, hur kunde man underlätta ett generationsskifte?
– För att locka unga till branschen måste lönsamheten bli bättre. Jag ser jordbruksföretagandet som att vi är arbetstagare för staten EU. Vi producerar den mat som befolkningen behöver. Hur kan arbetsgivaren hjälpa oss att producera den här maten på ett ekonomiskt hållbart sätt? Just nu är prissättningen väldigt orättvis. Det kostar vad det kostar att producera mat, vi kan till exempel inte påverka bränslepriserna. Det tokiga blir att vi inte heller kan påverka det pris vi får för våra produkter. Inga andra företag fungerar så. Det är egentligen helt galet, säger Anna Johansson.
Podcasten Framtidsodlarna hittar du på Podbean, Spotify, på slc.fi och på landsbygdensfolk.fi. I den nya säsongen söker Jens Berg svar på tio av de största framtidsfrågorna för det finländska jord - och skogsbruket. Serien produceras av SLC i samarbete med Montem Ab.