Markus Hoffman är hållbarhetsexpert vid Lantbrukarnas riksförbund (LRF) i Sverige. Han är specialiserad på vattenfrågor och på konsekvenserna av de förändringar vi ser i nederbörden på grund av klimatförändringen.
– Klimatförändringen skapar en förändring i vädret som i sin tur påverkar tillgången till vatten under året. Det blir en annan variation på nederbörden än det vi är vana vid. Om man tittar på perioden från 1980-talet fram till idag, ser man att de varaktiga perioderna utan regn i minst tio dagar blir fler. Överlag kan man säga att vädret “fastnar” oftare, säger Markus Hoffman.
Globalt sett medför klimatförändringen att det blir varmare och torrare. Det här leder till att allt mer mark blir obrukbar, speciellt i länderna runt ekvatorn men också närmare våra breddgrader.
– I scenariot för Europa 2100, som Europas miljöbyrå har tagit fram, ser det illa ut för länderna norr om Medelhavet. Det här scenariot har också översatts till tänkbara förändringar i markpriserna, som till exempel i delar av Spanien kan sjunka med upp till 80 procent. Det kan påverka det finansiella systemet. I samma scenario kan man se att priset på åkermark i stora delar av Sverige kan stiga med 60 till 80 procent, säger Hoffman.
Hur kan det här påverka var den framtida matproduktionen i Europa sker?
– Det kommer att bli helt avgörande att den finska och svenska åkermarken också används till att mätta människor i andra länder. Jag brukar tänka på den strida strömmen av långtradare som åker med färska grönsaker från Medelhavsländerna till oss. Nu börjar vi se att vissa långtradare åker lastade med grönsaker från oss till exempelvis Italien i och med att det har blivit för dyrt för dem att bevattna och odla där. Det här är en liten glimt av framtiden som vi ser redan nu, säger Hoffman.
En ödesfråga för matproduktionen i Finland och Sverige handlar om hur vi här kan hantera extremvädret, speciellt de längre perioderna utan nederbörd. LRF har nyligen tagit fram rapporten Kostnader för jordbrukets gröna omställning, som innehåller siffror som borde fungera som en väckarklocka för våra beslutsfattare.
–I både Finland och Sverige har vi en infrastruktur för att både leda bort och tillföra vatten i våra odlingslandskap. Infrastrukturen för att bli av med vatten finns ju i det närmaste på 100 procent av åkermarken, men när det gäller att tillföra vatten har vi en infrastruktur för att nå endast fem procent av åkermarken med annan bevattning än regnvatten. Det här gör oss sårbara i framtiden. Om man skulle öka bevattningen på åkermarken från dagens fem procent till 25 procent, och ta det här vattnet från bevattningsdammar, skulle det kosta cirka 20 miljarder kronor i Sverige. Politikerna bör nu börja intressera sig mera för klimatanpassningen av vår livsmedelsproduktion, säger Hoffman.
---
Podcasten Framtidsodlarna hittar du på Podbean, Spotify, på slc.fi och på landsbygdensfolk.fi. I den nya säsongen söker Jens Berg svar på tio av de största framtidsfrågorna för det finländska jord - och skogsbruket. Serien produceras av SLC i samarbete med Montem Ab.