Livsmiljöer som formats av traditionella betes- och slåttermetoder är mycket artrika områden och hemvist för många hotade arter. Särskilt betydelsefulla är vårdbiotoperna, såsom ängar, gräsmarker, skogsbeten och hedar.
För att dessa kulturlandskap ska bevaras krävs kontinuerlig skötsel, där bete spelar en avgörande roll. Majoriteten av dessa områden sköts på privat mark, men det finns även betesmarker på skyddade områden, som kan vara statligt eller privatägda. Målet med Helmi-livsmiljöprogrammet är att öka arealen av skötta vårdbiotoper till 52 000 hektar, för att säkerställa en hållbar nivå för arter och livsmiljöer.
Skötsel av naturbetesmarker och andra värdefulla jordbruksmiljöer är endast möjlig om landsbygden och jordbruket förblir livskraftiga.
– För att säkra fortsatt skötsel av våra värdefulla kulturlandskap behövs ekonomiska förutsättningar och ersättningssystem som tar hänsyn till betesmarkernas varierande natur. I skärgården finns många viktiga naturbetesområden, men utmanande logistik kan göra det ohållbart att upprätthålla skötseln av viktiga områden om kostnaderna inte täcks. Det hotar både mångfalden och landskapen – därför behövs en fungerande helhet där alla pusselbitar stöder varandra, säger Cecilia Nyholm, sakkunnig på SLC.
– Inom statliga skyddsområden är djurägarnas insats avgörande för att bevara den biologiska mångfalden i vårdbiotoperna. Sådana områden finns till exempel i många nationalparker och andra skyddade områden, sammanfattar Katja Raatikainen, serviceägare vid Forststyrelsens Naturtjänster.
Ängar och betesmarker dominerade tidigare landskapet, men under 1900-talet minskade betet avsevärt i takt med förändrade jordbruksmetoder. Idag är alla våra vårdbiotoper hotade livsmiljöer, varav de flesta är starkt hotade, och de hyser en fjärdedel av landets hotade arter. Exempelvis mångfalden av blommande växter samt viktiga pollinatörer som bin och dagfjärilar är koncentrerad till dessa miljöer.
– Vi får inte tro att förlusten av biologisk mångfald bara sker långt borta; den sker också i vår närmiljö. Bevarandet av smultron, blåklockor och många andra välkända arter kräver aktiva insatser. Beslutsfattare har ett stort ansvar, men även individuella handlingar spelar roll, som att vårda en blomsteräng på gården eller köpa naturbeteskött direkt från producenter – och förhoppningsvis snart även i butik, säger Eeva-Liisa Korpela, naturskyddsexpert vid WWF.
Under naturbetesdagen den 14 juni öppnar flera gårdar runt om i Finland sina betesmarker för allmänheten och arrangerar olika program. Dagen är ett utmärkt tillfälle att uppleva livet på gårdarna och lära sig mer om naturbetesmarker och biologisk mångfald. Många gårdar erbjuder även försäljning av köttprodukter, ull, garn och skinn.
I vår har konsumenterna överraskats av bristen på nötkött. Detta är resultatet av en allvarlig kris i jordbruksproduktionens lönsamhet.
– Konsumenterna kan rösta för bevarandet av naturvärden genom att köpa naturbeteskött av nöt och lamm direkt från producenterna och genom att fråga lokala butiker och restauranger när de kommer att ha inhemskt naturbeteskött i sitt sortiment, säger Fredrik von Limburg Stirum, ordförande för Naturbeteskött producenterna rf och ägare av ekogården Koskis gård.
Naturbetesdagen ordnas i samarbete med Naturbeteskött producenterna rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC, WWF Finland, Forststyrelsen, Maa- ja kotitalousnaiset, ProAgria, Livsmedelsverket, Kulturmarksföreningen rf, Finlands Fårförening rf och Pihvikarjaliitto.
Mer information och en aktuell karta över öppna gårdar finns på webbplatsen för Naturbetesdagen https://luonnonlaidunlihantuottajat.fi/luonnonlaidunpaiva/. Medias representanter kan kontakta gården i sitt område direkt för att komma överens om ett besök gällande Naturbetesdagen.
Tilläggsinformation:
Fredrik von Limburg Stirum, ordförande, Naturbeteskött producenterna rf 040 540 1506, fredrik(at)koskis.fi
Cecilia Nyholm, sakkunnig, SLC, 045 775 00 519, cecilia.nyholm(a)slc.fi
Eeva-Liisa Korpela, naturvårdsexpert, WWF Finland, 044 5655 165, eeva-liisa.korpela(at)wwf.fi
Katja Raatikainen, serviceägare, Forststyrelsens Naturtjänster, +358 40 354 0512, katja.raatikainen@metsa.fi
Läs pressmeddelandet på finska på mtk.fi
