Förenklingar och digitalisering kan stärka ekosektorn
De flesta respondenterna i ekobarometern har hela gården ansluten till ekologisk produktion och de vanligaste produktionsinriktningarna är spannmål och nötkött, följt av mjölk och får. Majoriteten av gårdarna drivs på heltid och använder sig inte av extern arbetskraft. Ekonomin upplevs som utmanande, närmare hälften beskriver läget som sämre än normalt, och endast en mindre del tror på en förbättring det kommande året. Marknadsutsikterna bedöms i regel som oförändrade eller något svagare än tidigare, och nästan hälften är missnöjda med gårdens ekonomiska situation.
Den nuvarande stödperioden har inte inneburit stora förändringar i produktionsmetoderna på de flesta gårdar, men däremot påverkat stöden som betalas ut i en större grad. Stöden utgör en betydande del av gårdarnas ekonomi, i medeltal omkring hälften av omsättningen. Trots utmaningarna planerar över 40 procent av producenterna investeringar under de kommande åren, främst i åkermark, maskiner och byggnader. Samtidigt har en fjärdedel tvingats frysa planerade investeringar på grund av bland annat lönsamhetsproblem och osäkerhet om framtiden.
Försäljningen av ekologiska produkter sker nästan till tre fjärdedelar via större inhemska inköpare, men även till exempel direktförsäljning och REKO-försäljning förekommer. En fjärdedel av gårdarna uppger att de ibland tvingas sälja ekologiska produkter som konventionella, oftast på grund av svag efterfrågan eller för små prisskillnader.
Ett centralt resultat i barometern är det starka behovet av att förenkla lagstiftningen för ekologisk produktion. Producenterna lyfter fram att regelverket upplevs som tungrott med onödiga detaljkrav och ger konkreta exempel på var förenkling borde ske. Samtidigt efterfrågas bättre digitala verktyg för dokumentation och rapportering av drygt hälften av respondenterna. En ökad digitalisering kunde minska den administrativa bördan och frigöra mer tid för själva produktionen.
Kostnadstryck och nya krav bromsar investeringar
Drygt hälften av hästföretagen i hästbarometern drivs på deltid och många är småskaliga med begränsade åkerarealer. Ekonomin upplevs som utmanande – 60 procent beskriver läget som sämre än normalt och en majoritet tror inte på någon förbättring det kommande året. Särskilt stigande kostnader för foder, strö, el och räntor anges som en tung börda. Samtidigt uttrycker många oro för de krav som den nya hästförordningen medför kring byggnader, utrustning och tillsyn, vilket i sin tur påverkar viljan och möjligheten att göra långsiktiga investeringar.
Tillgången på grovfoder är över lag bättre än i fjol, även om kvaliteten varierar och höga sockerhalter i fodret nämns som ett problem. Många gårdar är delvis beroende av inköpt foder, och närmare hälften av företagen sprider all stallgödsel på den egna gården medan andra ger bort gödseln eller betalar för borttransport. Försämrad lönsamhet och osäkerhet om framtiden har störst inverkan på gårdens investeringsplaner.
Svaren visar också att hästföretagarna önskar mer aktiv intressebevakning från MTK och SLC. Bland annat efterlyses ökad synlighet för hästsektorn i samhällsdebatten och att hästnäringens betydelse för landsbygdens livskraft och välmående borde lyftas fram starkare.
Resultaten som grund för intressebevakningen
SLC och MTK riktar ett stort tack till alla som besvarade enkäterna. Resultaten blir ett viktigt underlag i intressebevakningen och i arbetet för att stärka och utveckla både ekosektorn och hästnäringen.
Tilläggsinformation:
Cecilia Nyholm, sakkunnig, SLC
epost cecilia.nyholm@slc.fi, tfn 045 775 00519
