Eftersom många medlemmar har frågor om vad man som husdjursbonde behöver tänka på i samband med husdjursgranskningar har SLC samlat tips, råd och fakta i broschyren Ta kontroll över kontrollen som utkom i maj 2018.
Ta kontroll över kontrollen
Djurskyddskontroller skall vara rättssäkra. Myndigheten som utför kontrollen skall vara sakkunnig och bemötandet skall vara sakligt. Noggranna förberedelser från bägge sidor är avgörande för att kontrolltillfället blir lyckat.
Här har vi samlat information som är viktig för att jordbrukaren skall kunna vara så väl förberedd som möjligt.
En stor del av djurskydds- och djurvälfärdsgranskningarna genomförs för tillfället som oanmälda. Detta är problematiskt med tanke på jordbrukarens rättsskydd och något som vi bör arbeta på för att få en ändring i. Denna information utgår dock från gällande praxis och regler i Finland.
Den enhetlighet som saknas inom djurskyddsgranskningarna i Finland kan sammanfattas att gälla frågor kring hörandet – när kan man anse att jordbrukare har givits tillfälle att bli hörd, samt frågor kring dialog och rådgivning – myndigheten skall inte enbart kontrollera lagefterlevnad utan också via råd och samtal se till att lagen följs.
Före besöket
- Ha koll på de dokument som hänför sig till djurhållningen.
Exempel: Läkemedelsbokföringen, ströåtgång (kvitton etc.). - Var uppmärksam på vanliga anmärkningar.
Exempel: Strösituationen, smutsighetsgraden hos djur, söndriga bås/anordningar. Ha gärna koll på dokumentationen för dessa, såsom till exempel kvitton från järnhandeln för inköp av material för att reparera ett bås. - Var påläst i de föreskrifter som gäller din djurart.
Gäller också de krav som ställs i programmen för djurens välbefinnande. - Ha en uppdaterad lista på möjliga stödpersoner!
Om besöket är föranmält eller det är en uppföljningsgranskning:
- Läs igenom det förra inspektionsprotokollet eller annan information från myndigheterna.
- Sänd frågor/e-post till myndigheten på förhand om det finns oklarheter.
- Ha eventuella frågor nedskrivna inför själva granskningstillfället.
Under besöket
Du som jordbrukare har rätt att förutsätta att granskaren/granskarna:
- presenterar sig själva och den myndighet de representerar
- berättar om granskningens syfte och grund
- berättar hur de tänker att granskningen skall gå till och ungefärlig tidsanvändning
- iakttar vederbörlig försiktighet gällande smittor (notera t. ex. 48h-regeln)
- bemöter dig sakligt.
Du som jordbrukare har rätt att:
- framföra önskemål och information som gäller driftrutiner och särskilda omständigheter på din gård. Du har också rätt att kräva att bemötandet är sakligt och att dina djur hanteras sakligt och lugnt.
Exempel: Är båset oströat för att det är en sådan tidpunkt, ett sådant skede i rutinerna? Är en kviga brunstig och aggressiv och du ber att granskaren inte närmar sig henne på ett vårdslöst sätt.
Du har rätt att förutsätta att granskaren respekterar informationen. - förutsätta att granskaren/granskarna kan regelverken. Om det uppstår en situation där ni är oense om substansen så be att granskaren kollar upp fakta och återkommer/mejl inom en viss tid. Alternativt kollar upp fakta på plats.
Exempel: Är det betestvång för en ko som går i lösdrift?
Vid tolkningsbara frågor, försök få en dialog.
Exempel: Mängden strö, smutsighet och så vidare. - dokumentera hela granskningstillfället. Om du gör ljud- eller bildupptagning bör du meddela detta.
- tillkalla stödperson. Vid oanmäld granskning - be inspektören vänta på din stödperson.
Var noga med att få allting skriftligt. I Eviras anvisningar står det att granskarna gärna kan lämna en kopia av inspektionsprotokollet eller ett kort tillkännagivande kvar på gården.
Du som jordbrukare är skyldig att:
- ge tillträde åt granskaren/granskarna
- ge granskarna behövlig dokumentation
Exempel: Läkemedelsbokföringen - inte försvåra granskarens arbete
Det lönar sig alltid att vara saklig i sitt eget bemötande!
Vad säger lagen?
DSL 40 §:
Enligt nuvarande djurskyddslag 40 § skall den som verkställer en inspektion genom råd till djurets ägare eller innehavare sträva efter att främja djurets välbefinnande och verka för att lindriga missförhållanden i djurskyddshänseende som uppdagats vid inspektionen avhjälps.
Efter besöket
Då kontrollen är utförd har du rätt att fråga inom vilken tid myndigheten kommer att återkoppla.
Om det fanns saker under besöket som ni skall utreda, gör det via e-post – inte per telefon. Det är bättre för alla parter att det finns skriftlig dokumentation.
När jordbrukaren får ett slutgiltigt protokoll eller beslut över besöket lönar det sig att noggrant läsa igenom det.
Beslutets uppbyggnad:
- Om granskaren konstaterar att reglerna överskridits skall det finnas en tydlig och begriplig motivering och dokumentation varför så anses ha skett.
- Kontrollera tidsfristen inom vilken du bör reagera på beslutet, om du har en avvikande syn.
Besvär och genmälen:
- Du skall alltid ges rätt att reagera över ett granskningsbeslut.
- Om du har fått allvarliga anmärkningar eller beslutet är oklart är det klokt att reagera omsorgsfullt.
- Tveka inte att kontakta producentförbundet eller andra sakkunniga för råd. Ju tidigare jordbrukaren får eventuella missförstånd utredda och anmärkningar rättade, dess bättre.
- Vid uppgörandet av besvär eller genmälen skall du vara noggrann med detaljer. Och använd dig av sakkunnig dokumentation. Exempel: Protokoll från hälsovårdsgranskningar, andra djurläkares utlåtanden, slakterirapporter, mjölkhygienrapporter, byggnadsdokumentation och så vidare.
Vad kan hända efter en kontroll?
- Administrativa påföljder
- Straffpåföljder
Därför lönar det sig att noggrant bevaka sina rättigheter i varje skede av en granskning!
Stödpersoner
ÖSP: T.f. verksamhetsledare Susanne West, 050 590 1940
NSL: Husdjursrådgivare Bodil Lindqvist, 0400 550 553
SLC Nyland: 09 601 588
SLC Åboland: Verksamhetsledare Helena Fabritius, 040 511 0886
ÅPF: VD Sue Holmström, 0457 343 2770