I Finland får grisen behålla sin knorr. Det är ett tydligt tecken på att grisen mår bra, men det finns alltid något mer vi kan göra för att öka grisars och andra djurs välmående. Inom kort börjar en arbetsgrupp jobba för att uppmuntra finländska svinfarmare att övergå till fri grisning. För suggorna betyder det mer svängrum.
Visste du att grisars svansar stympas i de flesta länder i världen? Grisar som lider av stress biter av varandras knorrar och det problemet löser många utomlands genom att kapa knorren. Stressade fåglar råkar tyvärr ut för samma öde. Om fåglar lever trångt och är uttråkade börjar de ofta hacka på varandra. Därför klipps näbben av i de flesta länder, som en förebyggande åtgärd. Knorrar och näbbar är några mätare på djurens välmående.
Finland är ett av få länder i Europa och resten av världen där grisen får ha kvar sin knorr och hönan sin näbb. Finlands djurhållning håller världsklass, och våra producenter satsar på goda produktionsförhållanden, rejäla utrymmen, djurhälsa och stimulans för att produktionsdjuren ska få leva gott. Finlands lagstiftning ställer också höga krav när det gäller djurens välmående, bland annat krävs större utrymmen för svin än i övriga EU.
Djurens välmående börjar med andra ord med god “management” på gården. Här ingår också arbetet för att i praktiken upprätthålla Finlands salmonellafria status som vi fick vid ingången av EU-medlemskapet. Ett av de följande stegen kommer också att vara att ytterligare sänka användningen av antibiotika trots att den redan är en av EU:s lägsta.
Nästa utmaning: övergång till fri grisning
Att förbättra djurens välmående är en ständigt pågående process. På basen av skrivningar i regeringsprogrammet kommer jord- och skogsbruksministeriet under våren att tillsätta en arbetsgrupp som ska främja fri grisning (vapaan porsituksen edistämistyöryhmä). Fri grisning handlar om att ge suggan mer utrymme, speciellt under grisnings- och diperioden.
Arbetsgruppens mål är att uppmuntra fler producenter att övergå till fri grisning. De grisningshäckar som används i dag är grindkonstruktioner som suggan placeras i under tiden kultingarna är små, för att de inte ska bli ihjälklämda när suggan lägger sig ner. Med välplanerad fri grisning har det visat sig vara möjligt att hålla dödligheten bland kultingarna låg, även om suggan får röra sig mera fritt.
Som organisation uppmuntrar vi jordbrukare i alla produktionsgrenar att regelbundet utveckla sin produktion, men det är viktigt att utvecklingen är långsiktig och att den sker utifrån den enskilda gårdens förutsättningar. Vi vill se tidsenlig lagstiftning som även möjliggör aktiv utveckling av gårdarnas, branschernas och livsmedelsföretagens egna kvalitets- och välfärdssystem, som ofta går längre än lagstiftningen.
Produktionsdjur ska alltid behandlas väl och frågor om djurens välbefinnande ska tas på största allvar. Det är i sista hand genom bondens dagliga arbete och skötsel av djuren som vi i praktiken kan säkra en god djuromsorg. Det innebär att bondens yrkeskunskap och ork i arbetet samt gårdens livskraft är A och O.
Jonas Laxåback, SLC:s verksamhetsledare och medlem i arbetsgruppen för främjande av fri grisning
