Vi på SLC arbetar för att Finland ska kunna finnas fortsätta placera sig i världstoppenen när det gäller hållbar djurhållning nu och i framtiden. Hållbarhet innebär att vi i den finländska djurhållningen tar ansvar för djurens välmående, miljö- och klimatpåverkan och att produktionen är konkurrenskraftig så att jordbrukaren kan livnära sig och må bra.
I Finland har vi redan nu en stark och entydig djurskyddslag som är enkel att tolka: Djuren ska behandlas väl och inte åsamkas onödigt lidande. De finländska producenterna har dessutom förbundit sig till ett omfattande kvalitetsarbetet, vilket i praktiken betyder avsevärt strängare livsmedelssäkerhet, miljöskydd och djurvälfärd än vad som krävs inom och av EU. Utöver lagstiftningen har de enskilda branscherna dessutom egna regler som garanterar hög kvalitet och säkerhet.
Det är genom bondens dagliga arbete och skötsel av djuren som vi i praktiken kan säkra en god djuromsorg. Det innebär att bondens yrkeskunskap och ork i arbetet är A och O. Därför är det även avgörande att jordbrukarens sakkunskap om djurens välmående ges den tyngd den förtjänar.
I Finland har det ansetts vara mest kostnadseffektivt att satsa särskilt på att bekämpa sjukdomar som smittar mellan djur och människor i primärproduktionsfasen och förhindra att de inte kommer in i livsmedelskedjan. Satsningarna på förebyggande åtgärder för livsmedelssäkerhet har gett resultat. Därför har Finland bl.a. lyckats jobba sig till en unikt låg förekomst av salmonella. Globalt är ökande antibiotikaresistens ett växande problem på grund av hög användning av antibiotika i förebyggande syfte inom djurhållningen. I Finland medicineras djur aldrig i förebyggande syfte utan endast individuellt på basen av ordination av en veterinär. Därför är användningen av antibiotika inom Finlands djurhållning bland den lägsta i världen. Tack vare förebyggande åtgärder för djurens välmående har finska grisar knorr och hönornas näbbar klipps inte heller.
Naseva, Sikava och Kanava
I Finland har man utvecklat egna hälsouppföljningssystem för såväl nöt (Naseva), svin (Sikava) som fjäderfä (Kanava). Dessa uppföljningssystem har utvecklats av branscherna själva och kvalitetsfaktorerna för produktionen överstiger de krav som ställs i lagen.
Naseva, för nötkreatur, bygger på lagstiftning om medicinering, djurens förhållanden och hygien inom mjölkproduktionen. Naseva och Sikava nyttjas av lantgårdar, veterinärer, mejerier och slakterier. Sikava är ett för svingårdar avsett hälsovårdssystem.
Evira godkände år 2013 hälsovårdssystemet som det första nationella kvalitetssystemet som avses i livsmedelslagen. För konsumenter syns systemet under namnet Kvalitetsansvar.
Kanava är ett elektronisk informationshanteringsystem för salmonellaövervakning hos fjäderfä. Med systemen vill man främja djuren hälsa och välbefinnande på gårdarna och säkerställa att produkter av animaliskt ursprung är säkra och att gårdarna är lönsamma i och med att kvaliteten höjs.
Djurhållningsplatserna som omfattas av kvalitetssystemet skall vara fria från flera smittsamma svinsjukdomar och systemet ställer strängare krav på undersökningarna på gårdarna än det nationella salmonellabekämpningsprogrammet. Med åtgärderna påverkar man utöver exempelvis svinens hälsa också livsmedlens säkerhet samt folkhälsan.
Vill du veta mer?
SLC har många sakkunniga i frågor gällande köttproduktion och djurens välmående. Du är välkommen att ta kontakt med t.ex. SLC:s slaktdjursutskott.
