De nya nordiska näringsrekommendationerna, som presenterades på tisdagen (20.6.2023) och som ska implementeras i de finska näringsrekommendationerna under det kommande året, kommer att inverka på livsmedelsupphandling, offentliga måltider och all den mat som konsumeras i Finland. Därmed kommer näringsrekommendationerna även att indirekt påverka jordbruket och livsmedelsproduktionen i Finland, vilket SLC har påtalat i sitt utlåtande till NNR 2023-rapporten som ligger till grund för de nordiska rekommendationerna.
– I ett land med en så hög självförsörjningsgrad på 80 % som Finland har är inte matkonsumtion och produktion frikopplat från varandra. Tar man in hållbarhetsaspekter gällande miljö och klimat i rekommendationerna så måste man även beakta lokala förhållanden och förutsättningar för att producera maten, säger Mats Nylund, centralförbundsordförande för SLC.
I de nordiska näringsrekommendationerna har inte jordbruket beaktats utan endast konsumtionen av livsmedel. De nordiska rekommendationerna har inte heller formulerat landsspecifika råd gällande livsmedelsproduktion, jordbruksmetoder, import och export, självförsörjning eller livsmedelssäkerhet utan detta övervägande ska göras nationellt när kostråden revideras.
– Om de finländska kostråden förändras i enlighet med NNR-rapporten och offentliga kök köper in mindre mängder av animaliska livsmedel kommer det att medföra stora ekonomiska konsekvenser för jordbruket i Finland på lång sikt. Vår konkurrenskraft är starkare inom mjölk- och köttproduktionen än på växtodlingssidan. Med största sannolikhet kommer matimporten att öka och vår självförsörjning att minska, förutspår Nylund.
De förnyade näringsrekommendationerna kan visserligen även bidra till nya möjligheter för livsmedelssektorn, men då måste hela livsmedelskedjan tillsammans – från producenter, till livsmedelsindustrin och handeln – ta vara på de möjligheter som kan uppstå. Näringsrekommendationerna måste stödja en långsiktig utveckling av jordbruket och livsmedelsproduktionen.
Nylund påminner om att de klimatmässiga förhållandena inte nödvändigtvis förändras i samma takt som kostråden. Finland är fortsättningsvis världens mest nordliga matproducerande land med ett kallt klimat där många odlingsväxter helt enkelt inte klarar sig och ger någon skörd.
– I Norden, och särskilt i Finland med vårt kalla klimat, är djurhållningen en förutsättning för att det finländska livsmedelssystemet och -produktionen ska fungera. För att vi ska kunna odla marken och producera mat med de naturresurser och det klimat vi har behöver vi produktionsdjuren som en del av kretsloppet. Djuren kan förädla den spannmål som inte duger till livsmedelsbruk och den vall som växer i hela landet till mjölk och kött, säger Nylund.
Jordbrukarna har under långa tider gjort ett aktivt klimat- och miljöarbete, och detta kommer att fortsätta. Branschen har bland annat lanserat en egen klimatvägkarta som visar på att 75 procent av det finländska jordbrukets växthusgasutsläpp kommer från marken och endast 25 från djurhållningen. Som bäst arbetar producentorganisationerna med att ta fram en biodiversitetsvägkarta för att stärka naturens mångfald inom jord- och skogsbruket.
Tilläggsinformation:
Mats Nylund, centralförbundsordförande SLC, tfn 050 512 2191
Mia Wikström, kommunikationschef, SLC, tfn 050 355 3213
Länkar:
- Nordic Nutrition Recommendations 2023: www.norden.org
- JSM: Nordiska näringsrekommendationer grund för finländska rekommendationer som nu uppdateras: valtioneuvsto.fi
- SLC:s utlåtande om NNR-rapporten: slc.fi
- Synteesi suomalaisen nautakarjatalouden kestävyydestä: Synteesiraportti: luke.fi
- Jordbrukets klimatvägkarta: https://slc.fi/klimatvagkarta
