Skogscentralen
registrator@skogscentralen.fi
DNR 2556/09.00/2020)
UTLÅTANDE OM UTKAST TILL NYLANDS REGIONALA SKOGSPROGRAM
SLC Nyland och SLC (nedan i fortsättningen SLC) tackar för möjligheten att kommentera Nylands skogsprogram (2021–2025). SLC ser det regionala skogsprogrammets roll som viktig, dock utmanande, under en tid då skogssektorns verksamhetsmiljö är brokig och syften utsatta för skogarna är mångsidiga.
De regionala skogsprogrammen förnyas var femte år och de fungerar som skogssektorns utvecklingsplaner och arbetsprogram på landskapsnivå. Programmen fungerar som en färdplan som styr skogsanvändningen på landskapsnivå. Målen i de regionala skogsprogrammen uppstår från regionens egna utvecklingsbehov och målen i den nationella skogsstrategin.
SLC stöder i stort sett de presenterade mångahanda avsikterna i Nylands skogsprogram, fastän dess alla ändamål för upprätthållande och utveckling av ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet verkar utmanande att nå inom en kort tid. Nedan har anförts mera detaljerade kommentarer om utkastet till Nylands skogsprogram.
Aktivt skogsbruk är en grundförutsättning för hållbart skogsbruk. Skogens tillväxt och virkesanvändningen är viktiga även för att dämpa klimatförändringen och bidra till målsättningen om ett kolneutralt Nyland 2035. SLC anser att man i skogsprogrammet helt riktigt betonar vikten av att upprätthålla skogarnas växtkraft, för att uthålligt kunna öka avverkningarna och samtidigt öka kolbindningen. En god växtkraft förutsätter att skogen förnyas i tid, användning av förädlat plantmaterial samt i tid och i tillräcklig omfattning utförda röjningar och gallringar. SLC utmanar att skogsprogrammet kunde ha till och med en högre målsättning för ökningen av skogens tillväxt.
Förutsättningen för aktiv och lyckad skogsvård är en kunnig och motiverad skogsägare. För att främja detta är kommunikationens roll mycket viktig, från både skogsskötselns kunnande samt dess godtagbarhet.
Nylands avskogning borde bromsas upp på kort sikt och stoppas på längre sikt. Kommunikationsvis skulle det vara viktigt att avskilja orsaken för Nylands avskogning, för att undvika möjlig orättvis kritik mot den privata skogsägaren; hållbart skogsbruk som sker i privata skogar är inte orsaken till Nylands avskogning.
På grund av problemen med viltskador planteras på många håll främst gran, och även på marker som skulle vara bättre lämpade för andra trädslag. SLC ser som positivt ökandet av blandskog, eftersom den pågående ökningen av granandelen är en risk i långa loppet. Det minskar naturens mångfald och ställer beståndet under insekt- och sjukdomsskador, vilka för sin del försvagar skogarnas förmåga att fungera som kolsänka samt skogsbrukets lönsamhet. För att skogar kunde förnyas med olika trädslag, behövs tillräcklig stamvård av älg, vitsvanshjort och rådjur.
Folktäthet och planläggning orsakar utmaningar för markägaren, och därför är det viktigt att olika strategier och program iakttar de här frågorna. Sålunda borde också stadsskogsägarens rättighet och möjligheter att idka skogsbruk som en del av deras näring värnas. Ändringar och de ökande kraven i planläggning samt ett ökat styrande av rekreation till privatägda skogar innebär utmaningar, som bör beaktas. Kontinuerlig beståndsvård kan användas som ett verktyg för kombinationen av olika ändamålen, men det skall alltid behandlas från fall till fall. I närheten av tätbebyggelse och vattendrag och på torvmarker finns den största potentialen.
Nylands skogsprogram strävar efter ökandet av markägarnas kunskaper om planläggning, planbeteckningar och om deltagande i planläggningen (s. 13). Utöver detta skulle det vara bra att skogsprogrammet skulle tala om inkludering av markägarna. Skillnaden mot nuvarande inskrivningen är att planläggarna skulle aktivare inkludera skogsägarna i planläggningsprocesserna.
Programmet siktar på att öka energianvändning av trä som ett medel att minska användning av fossila bränslen i landskapet. Skogsprogrammet konstaterar att fossil energi skall köras ned under en tajt tidtabell. SLC påpekar att denna målsättning är mycket ambitiös och förutsätter ökning i tillgång av råmaterial utanför landskapet samt logistiska satsningar i skogsvägar, lagring och terminaler.
Skogsprogrammet strävar efter att skogs-, natur- och miljödata allt mer görs tillgängligt, mer användbart och lättare att kombinera med andra informationskällor. Teknologi möjliggör mycket, men SLC vill påpeka att också informationsteknologins risker från enskilda markägarens synpunkt beaktas. Risker består till exempel av användning av inkorrekt geografiska data som material för miljöskyddande eller spridning av information som utsätter enskilda markägaren för missbruk av information.
Till slut vill SLC ännu påpeka att i Nyland finns det högskolor, som har utbildning i skogs- och träbranschen. Skolornas betydelse kunde beaktas mera i programmet, eftersom deras bevarande och utveckling stöder landskapens skogssektor.
NYLANDS SVENSKA PRODUCENTFÖRBUND NSP R.F.
Bjarne Westerlund, verksamhetsledare
SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC R.F.
Viktor Harvio, skogsombudsman
