Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC framförde idag utanför Ständerhuset sina krav till regeringen med anledning av budgetrian. Den svaga växtsäsongen, marknadens passivitet och ökade kostnader för produktionsinsatser driver gårdarnas ekonomiska situation till sin spets och hotar jordbrukarnas möjligheter att göra klimatinvesteringar. Skogsägarna som gör ett starkt klimatarbete behöver å sin sida verktyg för att främja skogens tillväxt och ett hållbart utnyttjande av skogen.
MTK och SLC kräver rakryggad hållning av regeringen och en tydlig plan för att få företagandet inom jord- och skogsbruket på en ekonomiskt hållbar grund och stödja klimatpolitiken. Motstridiga och förvirrande budskap inifrån regeringen är orimliga för den enskild jordbrukaren och skogsägaren och sågar av grenen som ska bära regeringen att verkställa sina egna mål. Producentorganisationerna förväntar sig en tydlig och enhetlig vision från regeringen för att utarbeta en nationell jordbruksstrategi och som är i enlighet med den nationella skogsstrategin.
Organisationerna påminner att jord- och skogsbruket är de enda sektorer som naturligt kan binda koldioxid. En ambitiös klimatpolitik kräver en årlig tilläggsfinansiering på drygt 330 miljoner euro för att trygga jord- och skogsbrukets verksamhetsförutsättningar och för väginfrastruktur. Den nödvändiga finansieringen för detta bör säkerställas genom en fond som är åtskild från budgetramen.
MTK och SLC anser att det är förnuftigt för Finland att sträva efter en mer ambitiös nivå av utsläppsminskningar och koldioxidbindning än EU:s politik. Finland har gott om möjligheter att hållbart effektivera användningen av förnybara naturresurser. Jordbruket behöver investeringar i produktivitet och åkermarkens kolbindning samt utsläppsminskande jordbruksmetoder, särskilt på torvmarker, och förnybar energi och ny teknik för att öka resurseffektiviteten. Jordbruket behöver investeringar i produktivitet, i markens kolbindning samt i utsläppsminskande jordbruksmetoder särskilt på torvmarker, i förnybar energi och i ny teknik för att öka resurseffektiviteten. Jordbruksmarknaden måste fås att fungera på ett sådant sätt att klimatsmart verksamhet belönas.
Genom de åtgärder som organisationerna kräver är det möjligt att i enlighet med Naturresursinstitutets beräkningar uppnå utsläppsminskningar på 25 % för jordbruket och en ökning av skogens kolsänkor med 37 % enligt bassceneriet fram till år 2035.
Genom att förbättra tillväxten av skogarna kan avverkningsvolymerna ökas samtidigt som skogarnas kolsänkor ökar. Detta är avgörande i övergången från fossil ekonomi till cirkulär bioekonomi.
– Jordbrukare producerar mat som är livsviktig för alla och skogsägare producerar trä. Båda branscherna är bland de bästa i världen när det gäller ansvarsfull verksamhet. Våra medlemmar tar sitt ansvar och bidrar till Finlands klimatmål så länge de får en rättvis chans att göra det, säger MTK:s ordförande Juha Marttila.
Organisationerna påminner om att jord- och skogsbruket måste vara i främsta ledet när det gäller att anpassa sig till klimatförändringen, eftersom producenterna upplever förändrade klimatförhållanden konkret i sin produktion och i sin inkomst. Jordbrukarna anser att det är orättvist att kol som binds i åkrarna knappast noteras i beräkningen av växthusgasutsläpp. På sina egna gårdar verkställer odlarna åtgärder som finns i miljöprogrammen, men detta syns inte i statistiken.
Organisationerna betonar att det inte är meningsfullt att skylla på eller köra ner animalieproduktionen med tanke på försörjningsberedskap, cirkulär ekonomi eller näringsintag. Det pågår mycket arbete på våra gårdar och inom industrin för att minska utsläppen från animalieproduktionen.
Utsikterna för jordbruket har försämrats på grund av en mycket svag skörd, ökade produktionskostnader och svag utveckling av marknadspriser. Sektorn kan inte stå emot några som helst ekonomiska kostnadsbördor eller anklagelser som påverkar den mentala orken.
– Om vi vill nå klimatmålen för jord- och skogsbruk behöver vi åtminstone lönsam företagsverksamhet och investeringar samt mera resurser till forskning inom jord- och skogsbruk, summerar SLC:s ordförande Mats Nylund. Regeringen kan inte höja lantbruksföretagens kostnader med tilläggsskatter eller andra kostnadshöjande åtgärder. Vi behöver även finansiering för klimatåtgärder, för dem kan inte producenterna ensamma stå för utan det är vår gemensamma sak, säger Nylund.
Organisationerna föreslår också pilotering av torvmarksåtgärder, mer resurser till ägoregleringar och lättnader i ägoregleringars beskattning och restriktioner. Organisationerna vill också se tilläggsfinansiering för biogasinvesteringar och andra nya energilösningar, samt för att förbättra markens växtkraft och stödja jordbrukarnas psykiska välbefinnande. Digitaliseringen erbjuder också nya praktiska verktyg om samhället även är med och bygger dem.
MTK och SLC förväntar sig att regeringen tryggar användningen av mångsidiga skogsvårds- och skogsbruksmetoder även i framtiden. Organisationerna vill att regeringen eftersträvar att omfattningen av skogsanvändningsåtgärderna som verkställs är i enlighet med skogsindustrins klimatvägkarta. Skogsägaren måste själv kunna bestämma om användningen av sin egen skog från skydd till avverkning. För att säkerställa detta föreslås separat finansiering för att aktivera skogsägare. Organisationerna föreslår även att regeringen ökar skogsavdraget så att det motsvarar trädbeståndens faktiska andel av skogens anskaffningskostnader.
– Finland måste erbjuda en stabil miljö för nya investeringar i skogssektorn, främja träbyggande, säkerställa skogsenergis konkurrenskraft, möjliggöra ökad användning av trä och hållbart skogsbruk, säger Juha Marttila.
Även vägnätets skick är en viktig del av klimatpolitiken. Regeringen måste öka satsningarna på väginfrastruktur för att minska reparationsskulden för det lägre vägnätet med 100 miljoner euro. MTK och SLC föreslår även att regeringen främjar kolbindningens marknadsmodell.
Länkar:
- MTK:s och SLC:s krav till regeringens budgetria (på svenska, pdf)
- MTK:n ja SLC:n vaatimukset hallituksen budjettiriiheen (på finska): https://www.mtk.fi/-/ilmastotiekarttatoimeen
- Jordbrukets klimatvägkarta: slc.fi/klimatvagkarta
- Maatalouden ilmastotiekartta: www.mtk.fi/ilmastotiekartta
- Skogsindustrins klimatvägkarta: Metsien käsittelyskenaariot: Metsäteollisuus ry:n ilmastotiekartta Hiilivaraston kasvattaminen
- SLC:s ordförande Mats Nylunds hälsningstal till regeringen
Evenemanget streamas även på Facebook-live från kl. 11.40. Även Maaseudun Tulevaisuus sänder live.
Delta i diskussionen på sociala medier: #verkställklimatvägkartorna #ilmastotiekarttatoimeen
Tilläggsinformation:
Mats Nylund, ordförande, SLC, 050 512 2191
Juha Marttila, ordförande, MTK, 050 341 3167
Liisa Pietola, miljödirektör, MTK, 050 438 4014