Europeiska kommissionen: Gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027: kommissionen godkänner de första strategiska GJP-planerna

EU-kommissionen godkände i dag det första paketet med strategiska GJP-planer för sju länder: Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Polen, Portugal och Spanien. Detta är ett viktigt steg för införandet av den nya gemensamma jordbrukspolitiken den 1 januari 2023. EU:s nya jordbrukspolitik är utformad för att forma omställningen till en hållbar, resilient och modern europeisk jordbrukssektor. Inom den omarbetade politiken kommer finansiering att fördelas mer rättvist till små och medelstora familjejordbruk och till unga jordbrukare. Dessutom kommer jordbrukare att få stöd för att införa nya innovationer, t.ex. precisionsjordbruk och agroekologiska produktionsmetoder. Genom att stödja konkreta åtgärder inom dessa och andra områden kan den nya gemensamma jordbrukspolitiken bli en hörnsten för EU:s livsmedelstrygghet och jordbrukssamhällen.

Den nya jordbrukspolitiken införlivar ett effektivare och mer ändamålsenligt arbetssätt. EU-länderna kommer att genomföra nationella strategiska GJP-planer som kombinerar finansiering för inkomststöd, landsbygdsutveckling och marknadsåtgärder. När medlemsländerna utformade sina strategiska GJP-planer kunde de välja bland många olika insatser på EU-nivå och skräddarsy och rikta dem i syfte att hantera sina särskilda behov och lokala förhållanden. Kommissionen har bedömt huruvida respektive plan avser de tio centrala målen för jordbrukspolitiken, som behandlar gemensamma miljömässiga, sociala och ekonomiska utmaningar. Planerna kommer på så sätt att vara i linje med EU-lagstiftningen, och bör bidra till EU:s klimat- och miljömål (bl.a. djurskydd), i enlighet med från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald.

– Vi är nu ett steg närmare att genomföra en ny gemensam jordbrukspolitik för de kommande fem åren, säger jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski. Detta kommer i ett avgörande läge, när vikten av att tillhandahålla robust stöd till jordbrukssektorn har blivit så tydlig. Jordbrukare står inför svåra omständigheter, som märkts av kraftigt ökade produktionskostnader på grund av Rysslands aggression mot Ukraina och av sommarens torka. Jordbruk är långsiktig företagsverksamhet, och de europeiska jordbrukarna måste ha en tydlig rättslig och ekonomisk ram för framtiden. Den nya jordbrukspolitiken kommer att hjälpa oss att stödja hållbara försörjningsmöjligheter för jordbrukare och långsiktig livsmedelstrygghet genom att främja en smart, konkurrenskraftig, resilient och diversifierad jordbrukssektor. Jag lovordar medlemsländernas hårda arbete för att slutföra sina planer och stödja jordbrukssektorerna. Kommissionen kommer att fortsätta bistå med rådgivning för att EU:s jordbrukspolitik ska komma till bästa möjliga nytta för jordbrukarna och landsbygdssamhällena, och för invånarna i stort.

Den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att ha en finansiering på 270 miljarder euro för perioden 2023–2027. De sju planer som godkändes i dag har en budget på mer än 120 miljarder euro, inbegripet över 34 miljarder euro uteslutande avsedda för miljö- och klimatmål och miljösystem. Detta belopp kan användas för att främja miljövänliga markmetoder och för att t.ex. förbättra vattenförvaltningen och gräsmarkskvaliteten. Jordbrukspolitiken kan även främja beskogning, förebyggande av bränder samt återställning och anpassning av skogar. Jordbrukare som deltar i miljösystem kan belönas, bl.a. för att förbjuda eller begränsa användningen av bekämpningsmedel och för att begränsa markerosion. Mellan 86 % och 97 % av den nationella utnyttjade jordbruksarealen kommer att brukas utifrån god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Betydande finansiering kommer också att stödja utvecklingen av ekologisk produktion, och de flesta länder har som mål att dubblera eller till och med tredubbla sin ekologiska produktion. Områden med naturliga begränsningar, t.ex. i berg eller vid kusten, kommer fortsätta att kunna dra nytta av särskild finansiering för att bibehålla sin jordbruksverksamhet.

Mot bakgrund av Rysslands aggression mot Ukraina och ökade råvarupriser uppmanade kommissionen medlemsländerna att utnyttja alla möjligheter i de strategiska GJP-planerna för att stärka resiliensen i jordbrukssektorn i syfte att främja livsmedelstrygghet. Detta inbegriper minskat beroende av oorganiskt gödselmedel och utökad produktion av förnybar energi utan negativ påverkan av livsmedelsproduktionen. Det avser även att främja hållbara produktionsmetoder.

Generationsskifte är en av de främsta utmaningarna som det europeiska jordbruket står inför de kommande åren. Det är viktigt att jordbrukssektorn förblir konkurrenskraftig och att landsbygdsområdenas attraktionskraft ökar. Särskilt stöd till unga jordbrukare har en framträdande plats i var och en av de godkända planerna, med mer än 3 miljarder euro som direkt kommer att nå unga jordbrukare i de sju länderna. Landsbygdsutvecklingsfonder kommer att stödja tusentals jobb och lokala företag i landsbygdsområden, samtidigt som det förbättrar tillgången till tjänster och infrastruktur (t.ex. bredband). I linje med den långsiktiga visionen för EU:s landsbygdsområden kommer landsbygdsinvånarnas behov också att hanteras genom andra EU-instrument, t.ex. faciliteten för återhämtning och resiliens och europeiska struktur- och investeringsfonder (ESIfonder).

Efter att ha godkänt de första sju strategiska GJP-planerna står EU-kommissionen fast vid sitt åtagande att snabbt godkänna de övriga 21 planerna, med beaktande av åtgärdernas kvalitet och skyndsamhet utifrån kommissionens iakttagelser.

Bakgrund

EU-kommissionen presenterade sitt förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken 2018, och införde ett nytt arbetssätt för att modernisera och förenkla EU:s jordbrukspolitik. Efter omfattande förhandlingar mellan Europaparlamentet, rådet och EU-kommissionen nåddes en överenskommelse, och den nya gemensamma jordbrukspolitiken antogs formellt den 2 december 2021.

Medlagstiftarna fastställde den 1 januari 2022 som frist för medlemsländerna att lämna in sina strategiska GJP-planer. Efter att kommissionen mottagit planerna skickades senast den 25 maj 2022 skrivelser med iakttagelser till alla medlemsländerna. Skrivelserna offentliggjordes på Europawebbplatsen tillsammans med synpunkterna från alla medlemsländer, i linje med öppenhetsprincipen. Därefter inleddes en strukturerad dialog mellan kommissionen och nationella myndigheter för att lösa återstående frågor och slutföra de reviderade GJP-planerna. För att planerna ska kunna godkännas måste de vara fullständiga och förenliga med lagstiftningen. De måste också vara tillräckligt ambitiösa för att nå resultat avseende målen för den gemensamma jordbrukspolitiken och EU:s miljö- och klimatåtaganden.

Läs mer

I korthet: sammanfattning av de strategiska GJP-planerna från Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Polen, Portugal och Spanien (ENG)

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 (ENG)

Strategiska GJP-planer (ENG)

Skrivelser med iakttagelser om de strategiska GJP-planerna (ENG)

Pressmeddelandet på ec.europa.eu (SVE)

Pressmeddelandet som pdf (SVE)

Presskontakter:

Miriam GARCIA FERRER (+32 2 299 90 75)
Thérèse LEREBOURS (+32 2 296 33 03)

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post

Mer från SLC