Pekka Pesonen är relativt ny kanslichef på Jord- och skogsbruksministeriet, men han är mycket erfaren inom branschen. Före utnämningen till kanslichef jobbade han i hela 17 år som högsta chef för Copa-Cogeca i Bryssel. Copa-Cogeca är paraplyorganisationen för lantbruksorganisationerna i Europa och har cirka 70 medlemsorganisationer, bland annat SLC och MTK.
Både i sitt gamla jobb som intressebevakare och i sitt nuvarande jobb som kanslichef har frågan om Ukrainas eventuella medlemskap i EU sysselsatt honom. Målet och förhoppningen, både från Finlands och Copa-Cogeas sida, är att Ukraina en dag ska bli medlem i EU. Men frågan om Ukrainas medlemskap är inte enkel. Ukraina kallas för “Europas kornbod” och är en mycket stor aktör, framför allt på spannmålsmarknaden.
– Man brukar säga att det skulle handla om ett tilläggsvärde eller en volymökning med 25 till 30 procent i Europa. Deras odlingsmark är 15 gånger större än i Finland och Ukraina är större än Frankrike och Tyskland tillsammans. Även om vi vill att Ukraina i framtiden ska bli medlem i EU är det här inte en enkel fråga för jordbrukssektorn.
Vad skulle ett ukrainskt medlemskap betyda för EU och Finland?
– För att kunna ta in en aktör som Ukraina måste EU:s politik förändras. Det är finansiellt omöjligt att ta in Ukraina och deras jordbruk som sådant i nuvarande strukturer, därför måste själva strukturerna förändras. Det handlar om hela EU:s framtida jordbrukspolitik och också om finansieringen av EU, om man även beaktar hela återuppbyggandet av det ukrainska samhället. Här i Finland handlar det också helt konkret om konkurrenskraften för vårt jordbruk i framtiden, säger Pekka Pesonen.
Ett ukrainskt medlemskap skulle även förändra EU:s roll på den globala matmarknaden. Med Ukrainas enorma volymer skulle balansen, mellan en exportör av billigare råvaror och mer förädlade produkter, förändras. Finlands andel av Europas exportmarknad är redan nu liten, och den skulle sannolikt ytterligare krympa volymmässigt den dag Ukraina blir medlem i EU.
– Vi kommer även att exportera i framtiden. Exporten behöver finnas som alternativ för jordbrukarna och industrin. Men vi måste också vara realistiska när vi talar om Finland som exportland. Just nu har Finland cirka en procent av den totala produktions- och exportvolymen inom EU, och om Ukraina blir medlem skulle produktionsvolymen minska till cirka en halv procent. Vi behöver därför hitta nischade produkter och bygga starka varumärken, som är kvalitativa och hållbart producerade, säger Pekka Pesonen.
Hur bra är vi i Finland på det här?
– Jag besökte nyligen Åland och fick smaka på äpplen producerade där. Smaken och strukturen var det bästa jag upplevt i hela Europa. Här i Finland tänker vi ofta ganska ingenjörsmässigt och tekniskt på vår livsmedelsproduktion. Det behövs också en historia bakom produkterna. Man brukar säga att man i Frankrike och Italien lever för att äta, medan vi i Finland äter för att överleva. Det här räcker inte till i framtiden. Vi måste bli bättre på att personifiera produkterna och också bli stoltare över den mat vi producerar här, säger Pekka Pesonen.
Podcasten Framtidsodlarna hittar du på Podbean, Spotify, på slc.fi och på landsbygdensfolk.fi. I den nya säsongen söker Jens Berg svar på tio av de största framtidsfrågorna för det finländska jord - och skogsbruket. Serien produceras av SLC i samarbete med Montem Ab.
