Helsingfors 17.05.2016, 16:03
Inrikes
Jakten på nya proteinkällor till matbordet pågår hela tiden. Helst vill man ha proteiner som kan produceras etiskt och miljövänligt.
Professori Kristina Lindström vid Helsingfors universitet tar upp baljväxterna som ett alternativ till hållbar livsmedelspolitik.
- Det odlas mycket lite baljväxter som ärtor, bönor och bondbönor i Finland.
Lindström säger att världen kretsar kring soja, som importeras till Finland främst som djurfoder. Växtproteiner tycker professorn inte utnyttjas nästan alls i livsmedel för människor i vårt land.
- Man importerar tio gånger mer sojaprotein till Finland än vad man producerar baljväxter. Om baljväxterna skulle växa på åkrar i träda skulle de i teorin kunna ersätta sojaimporten, säger Lindström.
Baljväxterna skulle också vara miljövänliga, för med en optimerad odlingsteknik med tanke på kväve minskar utsläppen av växthusgaser. Baljväxterna bildar symbios med bakterier som binder kväve. Bakterierna skapar rotknölar till baljväxterna och de kan utnyttja kväve direkt från luften. Det innebär att baljväxterna inte behöver kvävehaltig konstgödsel.
- Blandodling och växelbruk möjliggör att någon annan växt kan utnyttja det extra kväve som blivit kvar i marken efter baljväxterna.
Det som förhindrar att baljväxterna blir vanligare är enligt professorn att husdjuren just nu bara äter proteiner från vissa källor och att man inte undersökt om till exempel bondbönan duger som näring till dem.
- Baljväxterna är också lite mer krävande och det kräver lite mer fingertoppskänsla av odlaren, säger Lindström.
Toppteknik hjälper växtforskningen
På Helsingfors universitet kan man nu effektivera växtforskningen med hjälp av automatisk avbildningsapparatur. Fenotypsapparaturen avbildar växten från olika riktningar med tre digitala kameror, en fluorescenskamera och en värmekamera. Med hjälp av bilderna bildas en tredimensionell modell.
- Nyttan med automatisk avbildning är att forskarna inte längre behöver mäta dem för hand med linjal, säger Helsingfors universitets överträdgårdsmästare Daniel Richterich.
Nu kan man studera förändringar som beror på olika testförhållanden på en bild, när man förr måste riva sönder växter och studera varje blad för sig.
- Man måste odla en ny växt för varje veckas studier eftersom växten efter att den studerats hamnade i komposten. Nu kan man fortsätta studera samma växt, säger Richterich. (FNB)
FNB