Helsingfors 14.06.2016, 16:41
Inrikes
Allt färre unga är intresserade av att bli lantbruksföretagare. Intresset dalar i Vasa, Jakobstad, Raseborg och Kimitoön.
Det är slåttertider vid Optima Lannäslund i Jakobstad. Den första vallskörden ska in och tempot är högt. Det är torrt och gynnsamt för gräset som helst ska ligga och torka en dag innan det hackas, lastas, syras och förs till den nybyggda silon.
16-årige Joachim Wendtjärvi från Såka i Karleby är en av de som jobbar medan andra studerande har sommarlov. Just den här dagen kör han traktorn med slåttermaskinen som kan beskrivas som en 3,7 meter bred gräsklippare.
För Wendtjärvi är yrkesvalet naturligt. Hemma hjälper han till på jordbruket som pappan driver tillsammans med farbrodern.
- I kväll ska vi ta in ensilagebalar där hemma, berättar Wendtjärvi.
”Man tänker två gånger”
Han har följt nyheterna under de senaste månaderna och vet att jordbrukare har det tufft på grund av Rysslands embargo, låga producentpriser och stöd som inte betalas i tid.
- Jag funderade lite på att bli fordonsmekaniker. Men jag har ändå bestämt mig för att studera till landsbygdsföretagare, säger Wendtjärvi.
Han är inte den enda som tvekat. Redan i fjol märkte man på Optima Lannäslund att de 24 platserna för landsbygdsföretagare inte skulle fyllas. I år har 19 valt utbildningen som förstahandsalternativ.
- Det är kärva tider inom jordbruksnäringen. Man tänker två gånger innan man gör sitt yrkesval i dag, säger Peter Isakas, platsansvarig vid Optima.
Är det vanligt att man skaffar sig en annan teknisk utbildning i stället?
- Många gör så. De kan välja att först utbilda sig till elektriker. I ett senare skede, när det är dags att ta över jordbruket väljer de vuxenutbildning inom lantbruk, säger Isakas.
Likadant i Vasa och Raseborg
Samma tendens syns i Vasa där Yrkesakademin YA har tolv platser för landsbygdsföretagare. Inför höstterminen har endast fem valt utbildningen som förstahandsalternativ.
- Normalt brukar vi ha tio sökande, säger läraren Lars Hermans som påpekar att söktrycket är mycket större till YA:s vuxenutbildning för lantbruksbranschen.
Novia i Raseborg driver den enda svenskspråkiga utbilningen på tredje stadiet, till agrolog, och även där har man svårt att fylla de 20 platserna.
- Vi skulle behöva ytterligare fem sökande, säger lektor Britt-Marie Fagerström.
Invandrare ny målgrupp
Vid Axxell i Kimitoön har enhetschefen Tomas Björkroth länge märkt ett minskat söktryck till utbildningen för lantbruksföretagare. Han tror att mediernas rapporter kan ligga bakom, men påpekar att det finns mycket positivt kring jordbruket.
- Till exempel närproducerat, energijordbruk, specialisering och direktförsäljning.
Nu har man bara en dryg handfull sökande till grundutbildningen medan vuxenutbildningen med sina 20 platser är fullsatt. Axxell har dessutom satsat på en landsbygdsutbildning för invandrare.
- Vi hade 50 sökande till 15 platser. Vi satsar hårt på att utveckla våra utbildningar och vänder oss till nya målgrupper. Invandrare är en sådan, säger Tomas Björkroth. (FNB-SPT-MARCUS LILLKVIST)
FNB
