Ekologiska innovationer slår rot i Qvidja

Pargas 27.06.2017, 09:33

Inrikes

Finlands äldsta bevarade herrgårdsslott Qvidja i Pargas sjuder av liv. Mångmiljonären Ilkka Herlin och hans fru Saara Kankaanrinta tog över gården för tre år sedan. Nu pågår frenetisk verksamhet för att omvandla de femhundra år gamla ägorna till ett pilottest för cirkulär ekonomi och ekologiska lösningar.
Då vi besöker Qvidja gård har den 157 år gamla ladugården byggts om för att bereda plats för kor och hästar. Åkrarna behöver naturlig gödsel och ängarna ska betas av höglandskor. Och de bortglömda mikroberna ska återvända till den leriga myllan för att trygga artrikedomen. Det är jorden som står i fokus för familjen Herlins omfattande investeringar i Qvidja.
- Om vi vill att jordens näring ska användas av de grödor som odlas måste vi förnya våra jordbruksmetoder. Då reducerar vi risken för att näringsämnen sköljs ner i havet. Om jorden är i skick så binder den också kol och behöver mindre tillförsel av fosfor och kväve, säger Ilkka Herlin.
- Man kan jämföra dagens industriella jordbruk med att grödorna har tvångsmatats med slang. Om vi vräker ner ett ständigt flöde av konstgödsel och giftiga pesticider så förkväver vi samtidigt jordens egen förmåga att bekämpa skadeinsekter och ta vara på den näring som omsluter grödorna i jorden, säger Saara Kankaanrinta.

Vill återvända till rötterna

Vi har tagit säte i Qvidjas karaktärsbyggnad som ståtar invid slottsborgen. Den pittoreska verandan badar i ett sällsamt solljus och omgärdas av snickarglädje. Inomhus vittnar den majestätiska salen och de gedigna takbjälkarna om långa kulturhistoriska anor och på väggen hänger en målning av kung Karl den XII i full krigsmundering. I övrigt ser möbleringen provisorisk ut.
- Huset är illa ansatt av fuktskador och mögel. Det återstår att se hur vi ska kunna renovera byggnaden till sin forna glans, säger Kankaanrinta.
Vi återgår till parets skötebarn: biodiversiteten. Den genomsyrar våra diskussioner och går som en röd tråd i makarnas verbala flöde.
- Vi glömmer så lätt att en fjärdedel av världens artrikedom finns under jordens yta i form av till exempel insekter, mikrober, svampar och bakterier. Det moderna jordbruket har till stor del tagit livet av den här mångfalden. Nu gäller det att återvända till våra rötter och låta de hållbara jordbruksmetoderna komma till heders igen, säger Kankaanrinta.

Testar nya metoder

De åkrar som hör till Qvidja gård har varit uthyrda till lokala bönder sedan familjen Herlin tog över Qvidja. Från och med den här sommaren börjar arbetet med att omvandla gården till en föregångare i ekologisk odling. Först ska de odla gräsväxter för att den urlakade och kompakta åkermarken ska återhämta sig.
- Och så har vi gödslat åkrarna med jordförbättrande, träbaserade fibrer. Vi ska också satsa på växelbruk, undvika monokultur och se till att åkrarna har ett konstant växttäcke för att minimera avrinningen av övergödande fosfor till omgivande vattendrag, säger Herlin.
De fibrer som Herlin syftar på framställs av bolaget Soilfood som familjen Herlin är delägare i. Den här sommaren testas så kallade biostimulatorer och olika typer av organisk gödsling på Qvidja gårds marker. Man testar bland annat hur användningen av biokol kunde binda närsalter i jordbruket.
Den största satsningen ekonomiskt sett är ändå den energiproduktion som än så länge ligger i sin linda. Några hundra meter från slottsborgen är Herlins i färd med att bygga ett omfattande komplex med ett flertal byggnader som bland annat kommer att hysa biogasreaktorer.
- Vi kommer att testa hur man med hjälp av tillförda mikrober kan framställa biometan av väte och koldioxid eller kolmonoxid. Vi använder oss av en metod som har utvecklats av ett forskarteam som lyckades simulera de biologiska processer som bildar metan i kärr- och myrmarker, säger Herlin.
Hållbar livsstil drivkraften

Produktionsmetoden har utvecklats av forskare vid Naturresursinstitutet (Luke), en forsknings- och expertorganisation som främjar en hållbar användning av naturresurser och bioekonomi. Patent för innovationen ägs numera av det nygrundade elbolaget Qvidja Kraft som också kommer att svara för produktionen och försäljningen av energi till utomstående uppköpare. Som råvara för rötningen av organiska ämnen kommer man att förlita sig på gräsväxter, gödsel från den egna boskapen, flis från egna skogar och fiskrens från närbelägna fiskodlingar. Även förgasning av träbaserad biomassa och tillverkning av vätgas ingår i den palett som Qvidja Kraft ska förfoga över.
- Jag tror att det globalt finns en enorm potential för det här nya sättet att producera metan och biogas på. Problemet med förnybar energi är ju vanligtvis att det inte går att lagra till exempel vind- eller solenergi. Det problemet har vi inte med den här produktionsmetoden, säger Herlin.
- Man kan egentligen sammanfatta vår affärsmodell som att den bygger på framställningen av ren mat och ren energi som är skonsam både mot Östersjön och klimatet, säger Kankaanrinta.
Vad är drivkraften bakom er satsning?
- Jag är humanist och vill leva på ett hållbart sätt. Det här är vårt sätt att dra vårt strå till stacken, säger Herlin.
- Det är en omöjlig tanke för oss att vi passivt skulle bevittna miljökatastrofer. Det är lättare att uthärda risken att misslyckas än att bara ge upp och inte ens försöka leva ekologiskt, säger Kankaanrinta. (FNB-SPT-Mikael Sjövall)

Fakta: Qvidja slott och gård

- Qvidja är den äldsta herrgården i Finland
- Qvidja slottsborg i Lemlax, Pargas, byggdes i slutet av 1400-talet
- Gården omfattar 850 hektar åkermark och skog
- Ilkka Herlin och Saara Kankaanrinta tog över Qvidja 2014
- Kankaanrinta och Herlin har grundat den ideella organisationen Baltic Sea Action Group samt bolagen Soilfood och Qvidja Kraft
- Herlin är den största ägaren av Cargotec (SPT)

Bildtexter:

(Herlin och Kankaanrinta) Foto: Patrik Rastenberger. Äktenskapstycke. Ilkka Herlin och Saara Kankaanrinta gifte sig i Pargas år 2009. Nu går de i bräschen för testning av ekologiska innovationer i Qvidja.

(Kankaanrinta). Foto: Patrik Rastenberger. ”Det allra viktigaste är att återställa biodiversiteten”, säger Saara Kankaanrinta.

(Herlin) Foto: Patrik Rastenberger. ”Energiproduktionen kommer att ha den största ekonomiska betydelsen för vår affärsverksamhet i Qvidja”, säger Ilkka Herlin.

(slottet) Foto: Patrik Rastenberger. Gråsten. Qvidja slottsborg byggdes i slutet av 1400-talet.

(inomhus) Foto: Patrik Rastenberger. Historiens vingslag. Här inmundigade självaste Gustav Vasa kokta kräftor år 1555.

(bygge) Foto: Patrik Rastenberger. Bygge. Qvidja Kraft kommer att producera biometan och energi på denna plats redan i höst.

(får) Foto: Patrik Rastenberger. Tuggmotstånd. De grönskande ängarna betas av får, höglandskor och hästar.

FNB-SPT/MIKAEL SJÖVALL

FNB

Mer från SLC