Myndigheternas djurskyddskontroller görs allt oftare utgående från anmälningar som lämnats om försummelser i djurhållningen. År 2016 gjordes 6 368 sådana kontrollbesök. Då var annan kontroll som byggde på en misstanke ännu i början av årtiondet krävde åtgärder som säkerställer djurens välfärd, verkar det som om de på senare år börjat minska i antal: förra året beslöt man sig för myndighetsåtgärder i endast 36 procent av kontrollerna.
Det gjordes 350 fler djurskyddskontroller som byggde på en misstanke än året innan och det berodde huvudsakligen på att sällskapsdjurskontrollerna ökat i antal. Produktionsdjurskontroller gjordes åter lika många som året innan. Allvarliga försummelser eller försummelser som ledde till brådskande åtgärder uppdagades för produktionsdjurens del i cirka 3 procent och för sällskapsdjurens del i 11 procent av kontrollerna.
”Mängden djurskyddskontroller som bygger på en misstanke har så gott som fördubblats på 2010-talet efter att kommunerna kunnat anställa fler tillsynsveterinärer. Djurskyddstillsynen har alla utmaningar till trots varit effektiv och slagkraftig”, säger enhetsdirektör Jaana Mikkola på Evira.
Mindre att anmärka om på gårdarna med nötkreatur
Utöver kontrollerna som bygger på en misstanke kontrolleras produktionsdjurens förhållanden årligen planmässigt utgående från ett urvalsförfarande: 25 procent av tillsynsobjekten väljs ut med hjälp av ett slumpmässigt urval och resten inriktat. I kontrollerna som byggde på ett urvalsförfarande uppdagades förfaranden som strider mot djurskyddsförfattningarna på inemot var fjärde gård, vilket motsvarar nivån under de föregående åren.
”Läget på gårdarna med nötkreatur har förbättrats jämfört med tidigare år. Förra året förekom försummelser på mindre än en femtedel av de kontrollerade 162 gårdarna, medan missförhållandena tidigare varit fler. Förra året uppdagades förfaranden som strider mot djurskyddsförfattningarna i vart tredje kontrollerat svinstall, medan det i dem under tidigare år funnits mindre att anmärka om”, säger Mikkola.
Det kontrollerades 38 gårdar med pälsdjur och på 66 procent av dem konstaterades brister. De vanligaste försummelserna hänförde sig som under tidigare år också till erbjudandet av lämpligt stimulans- och tuggmaterial till djuren, skicket på nätgolvet i burarna och skicket på byggnaderna på djurhållningsplatsen och hur säkra dessa byggnader är med tanke på djuren. Under de fyra föregående åren har försummelser förekommit på 25–54 procent av de kontrollerade pälsdjursgårdarna.
Djurhållarna och näringens åtgärder i nyckelställning
I säkerställandet av djurens välfärd bär djurhållarna det största ansvaret. En hel del egna åtgärder från näringens sida krävs också fortsättningsvis.
”Eftersom mängden konstaterade missförhållanden till exempel på de kontrollerade pälsdjursgårdarna redan i flera år förblivit stor och de direkt inverkar på djurens välfärd, krävs också egna åtgärder från näringens sida”, konstaterar Mikkola.
I djurtransporterna fortsatte försummelserna att minska som under året innan. Förra året uppfyllde 91 procent av de kontrollerade transporterna kraven. Med ett långvarigt, aktivt samarbete med djurtransportsektorn har man enligt Mikkola kunnat förbättra djurens välfärd under transporterna.
”Särskilt i fråga om hästtransporterna har en tydlig skärpning skett på senare år”, säger hon nöjd.
Mer information ger:
Urvalskontrollerna på gårdar med produktionsdjur: överinspektör Taina Mikkonen, tfn 040 830 8404
Tillsynen över djurtransporter: överinspektör Sari Salminen, tfn 040 489 3358
Kontrollerna som bygger på en misstanke: överinspektör Sanna Varjus, tfn 040 489 3355
Läs mer:
Kontrollerna som byggde på en misstanke 2016
Tillsynen över djurtransporter 2016
Kontrollerna som byggde på ett urvalsförfarande 2016
Rapporten Tillsynen över djurens välfärd 2016 (pdf, endast på finska)