Pargas 27.06.2017, 09:41
Inrikes
Qvidja omnämns som en bebodd herrgård redan i början av 1400-talet och har bland annat gästats av kung Gustav Vasa. Familjen Herlin har ändå inte övervägt att bo i slottsborgen.
- Det är ganska fuktigt och kallt i en över 500 år gammal byggnad. Man ska nog vara ganska asketiskt lagd för att klara av att övernatta utan att åsamka sig en lunginflammation i en sådan miljö, säger Saara Kankaanrinta.
Ett nytt ekologiskt hus är under planering, men i väntan på tillbygget övernattar familjen i en husvagn då de gör sina avstickare till gården. Det kulturhistoriska arvet i Qvidja ställer hårda krav på ägarna och renoveringen av gårdens kulturhistoriskt värdefulla byggnader måste följa Museiverkets regelverk och instruktioner.
- Samarbetet med Museiverkets tjänstemän och arkitekter har förlöpt smidigt. Vi har på det stora hela varit på samma våglängd men på en punkt har vi protesterat; Vi vägrar bevara felbyggda arkitektoniska lösningar ifall de är destruktiva med tanke på husens fortlevnad. Om vi renoverar något så ska det hålla i minst tvåhundra år till, säger Kankaanrinta.
Äldst i Finland
Slottsborgen i Qvidja har inte använts som bostad sedan 1700-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden - som är byggd i trä - har byggts på i flera olika skeden under 1700- och 1800-talen. Den nyaste delen är från 1900-talet.
Utöver Qvidja hör också Svidja herrgård i Sjundeå till de äldsta privatägda gråstensslotten i Finland. Båda uppfördes av riksrådet Erik Fleming som var kung Gustav Vasas betrodde man i Finland. Släkten Flemings stenslott blev klart i slutet av 1400-talet, efter att förbudet att bygga av sten upphävdes 1483.
Också kung Gustav Vasa själv besökte Qvidja slott för att delta i ett gästabud år 1555, då han bland annat serverades kräftor. Qvidja slott representerar en epok med kvadratformade borgar. Från och med 1500-talet blev det vanligare med runda torn som skulle skydda invånarna mot eldvapen. (FNB-SPT-MIKAEL SJÖVALL)
FNB