Regeringens proposition som innehåller en ny lag om djurs välbefinnande överlämnades i dag till riksdagen. Den nya lagen, som ersätter djurskyddslagen, ska träda i kraft vid ingången av 2021 samtidigt med landskapsreformen. Genom lagförslaget reformeras djurskyddslagstiftningen enligt den aktuella tillgängliga vetenskapliga informationen om djurens välbefinnande.
Samtidigt vill man trygga verksamhetsförutsättningarna för den finska animalieproduktionen också i fortsättningen. ”Det är fint att lagförslaget går vidare till riksdagen. Vi har arbetat med lagen redan länge, sedan år 2010”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. ”Vi har gjort många ändringar i förslaget utifrån utlåtandena samt kompletterat motiveringarna”, berättar Leppä.
Lagförslagets utgångspunkt är respekt mot djur och god behandling av dem. Djur får inte utsätts för onödig smärta eller onödigt lidande. Djurs välbefinnande får inte heller riskeras i onödan. Vid djurhållningen ska man se till att djuren har möjlighet att tillfredsställa de väsentligaste behoven i fråga om artspecifikt beteende.
Att hela tiden hålla ett djur uppbundet eller att begränsa djurets rörlighet så att det inte kan vända sig ska med vissa undantag bli förbjudet på permanenta hållningsplatser. Det blir också förbjudet att hålla suggor och gyltor i dräktighetshäckar en längre tid. Övergångstiden är 15 år. Att kontinuerligt hålla hästar och andra nötkreatur än mjölkkor och -kvigor uppbundna är förbjudet med en övergångstid på fem år.
Frigrisning på svingårdar stöds genom att i investeringsstödet och välbefinnandeersättningen beakta de högre kostnader som frigrisning medför. Kravet på rastning av mjölkkor och -kvigor i båsladugårdar förlängs genom en ändrad förordning.
Däggdjur och fåglar ska ha kontinuerlig tillgång till vatten på permanenta hållningsplatser. I praktiken kan man bjuda djuren på dricksvatten till exempel i en vattenhink, automatisk vattennippel eller -kopp eller så ordnar man så att djuren kan dricka i lämpliga vattendrag i naturen. Bestämmelser om undantag för vissa djurhållningsformer från kravet på kontinuerlig tillgång till vatten utfärdas genom förordning.
Vid plågsamma ingrepp ska i fortsättningen användas smärtlindring. Från kravet på smärtlindring får avvikas bara i det fallet att ingreppet orsakar endast lindrig eller kortvarig smärta eller om det är fråga om en nödsituation.
Bestämmelserna om djuravel ska göras tydligare jämfört med nuläget. Bestämmelserna ska också preciseras ytterligare på förordningsnivå. Vid överlåtelse av djur måste djurets mottagare få all väsentlig information om djurets välbefinnande. I lagen finns också bestämmelser om de arter av däggdjur och fåglar som kan hållas som produktionsdjur. Bestämmelser om tillåtna arter av sällskaps- och hobbydjur utfärdas genom förordning. Det blir förbjudet att använda sjölejon eller kameler på cirkus. Att använda djurparksdjur, som hör till vilda arter, i underhållande uppvisningar är inte heller tillåtet.
Bestämmelserna om djurslakt ändras så att djuren alltid måste bedövas före avblodning. I praktiken gäller ändringen fjäderfä som slaktas för privat användning eftersom de djur som i finska slakterier slaktas enligt den särskilda slaktmetod som används på religiösa grunder, har också hittills bedövats före avblodning.
Övervakningen av djurs välbefinnande ska effektiviseras, vilket innebär att tillsynsmyndigheten får flera metoder att ingripa mot missförhållanden som gäller välbefinnandet. I slakterier kan övervakningen ordnas med ett kamerasystem.
Bestämmelser om obligatorisk märkning och registrering av hundar kommer att ingå i lagstiftningen om identifiering av djur. En utredning som gäller ett register över identifieringsmärkning blir klar i höst. Bestämmelser om obligatorisk identifiering och registrering av katter kan tas in i lagstiftningen senare.
”I en internationell jämförelse är välbefinnande- och sjukdomsläget hos djur i Finland bra och förslaget förbättrar det ytterligare”, säger minister Leppä.
Ytterligare information:
Tiina Pullola, specialsakkunnig, tfn 0295 16 2108
