I ”Känner du Pippi Långstrump” berättas om hur Pippi efter att ha lyft upp och ruskat om Dunder-Karlsson och Blom tycker synd om dem och ger dem var sin gullpeng att köpa mat för. ”Den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll”, skriver Astrid Lindgren. Något de som ansvarar för samhällsplaneringen också kunde tänka på.
Samhällsplaneringen är en av grundbultarna i ett organiserat samhälle. Utan en långsiktig och målmedveten planering skulle det snabbt uppstå kaos som skulle hota invånarnas rättskydd, miljön och i förlängningen hela demokratin. Det är alltså klart att det behövs riksomfattande mål för områdesanvändningen, landskapsplaner på regional nivå och generalplaner och detaljplaner på kommunal nivå.
Samtidigt är det viktigt att de som ansvarar för planeringen, såväl tjänstemän som förtroendevalda, inser ett hur starkt vapen de har i sin hand. Den som får en trafikled eller depå på sin gård, en djuphamn bredvid sommarstugan eller ett stort skyddsområde på den skog som ger en del av levebrödet har all orsak att reagera. Ibland går de att sammanjämka motstridiga samhällsbehov och viljor – ibland är det omöjligt. I de senare fallen är det viktigt att planerarna kan motivera besluten och att markägaren får en kompensation, antingen direkt i reda pengar eller genom planebeteckningar som gynnar ägaren på annat håll.
Tyvärr verkar det som om det bland en stor del av planerarna finns en stor kunskapsbrist om och kanske till och med en avog inställning till primärnäringarna. Planeringen skall inte vara ett skyddsinstrument. Därför är det märkligt att man i utkastet till Nylandsplanen 2050 tagit in det gamla myrskyddsprogrammet som den tidigare regeringen redan skrotat. I Rinnes regeringsprogram står det att det frivilliga METSO-programmet skall utvidgas till att gälla också myrar. Men frivillighet är tydligen inget de nyländska planerarna litar på – trots att det går stick i stäv med regeringens syn.
Lika dåligt med tilliten tycks det vara i kommunerna där t.ex. Tusby försöker stadga om breda kantzoner kring vattendrag, bosättning, åkermarker och vägar medan Esbo inför nya beteckningar för att tvinga fram åtgärdstillstånd för skogliga åtgärder.
Nylandsplanen finns till påseende på adressen nylandsplanen.fi 8.10. – 8.11. Nu är det viktigt att markägarna är aktiva, bekantar sig med förslaget och ger respons då det finns orsak.
Det ordnas också sex öppna informationsmöten. Tid och plats finns på samma nätsida.
Österbottens landskapsplan 2040 i sin tur kommer att komma på allmän utlåtanderunda senare i höst.
De allra flesta markägare är stolta över den mark de förvaltar och de naturvärden där finns. Restriktioner, tvång och onödiga och dyra pålagor gagnar inte markägarnas positiva inställning och i längden inte heller miljön.
Skulle de som uppgör planerna förstå detta skulle markägarna kanske kunna travestera på Pippi då poliserna kommer på besök till henne. ”Samhällsplanerare är det bästa jag vet. Näst rabarberkräm.”
Texten är publicerad även i Landsbygdens Folk "Är man stark måste man vara snäll" 18.10.2019
