Jordbruks- och landsbygdsfinansieringen tryggar inhemsk matproduktion och sporrar tillväxt

Jordbruks- och landsbygdsfinansieringen i Finland var ungefär 2 miljarder euro totalt år 2018. Största delen av de här utbetalda medlen var jordbrukarstöd: de uppgick till 1,7 miljarder euro. Jordbrukarstöden tryggar jordbrukets lönsamhet och produktionsförutsättningar och främjar dessutom en hållbar husdjursproduktion och ett åkerbruk som tar hänsyn till miljön. Över 92 procent av jordbrukarstöden för ansökningsåret 2018 betalades ut under året alldeles som planerat. Utöver jordbrukarstöd finansierades utvecklingsprojekt, gårdars och andra landsbygdsföretags etablering, utveckling och investeringar, utdelningen av mjölk och frukt i skolor och daghem samt andra stöd, bland dem stöd för säljfrämjande och stöd för lagring av trädgårdsprodukter samt vilda bär och svampar.

Jordbruks- och landsbygdsfinansieringen tryggar den inhemska matproduktionen, stöder utvecklingen av livsmedelsproduktionen i Finland och skapar förutsättningar för företagsamhet och boende på landsbygden. Livsmedelssektorn har en stor sysselsättande effekt i Finland. Jordbruket, livsmedelsindustrin, parti- och detaljhandeln med livsmedel samt förplägnadstjänsterna sysselsätter totalt nästan 340 000 finländare. Det är 13 procent av alla sysselsatta.

Av hela finansieringspotten på ungefär 2 miljarder euro kommer över 887 miljoner euro från EU. Finansieringen av jordbruks- och landsbygdsutveckling står för en viktig del av EU-finansieringen till Finland. Av den finansiering som EU riktar till Finland går ungefär två tredjedelar till att utveckla jordbruket och landsbygden.  

Finansieringen för landsbygdsutveckling gör det möjligt för företag att investera

Investeringarna på gårdar och inom andra landsbygdsföretag som växer och utvecklas avspeglas i de stöd som betalades ut i fjol. Finansieringen för landsbygdsutveckling är ofta en viktig faktor som möjliggör eller försnabbar företagsinvesteringar. Med stöd från EU:s landsbygdsfond EJFLU har finska företag i livsmedelsbranschen investerat till exempel i den allra nyaste tekniken eller utvidgat sin produktion.

I bästa fall leder företagens investeringar till att arbetstillfällen skapas i omgivningen, antingen direkt eller via upphandlingskedjor. På så sätt är företagsfinansieringens effekter positiva för den regionala ekonomin.

Utbildning och rådgivning till hjälp i jordbrukets lönsamhetskris

Jordbrukets lönsamhetssituation har redan länge varit svag. Det har gjorts försök att förbättra gårdarnas lönsamhet med hjälp av krisstöd och genom att finansiera utbildning och rådgivning för jordbrukarna. Jordbrukarna kan exempelvis anlita EJFLU-finansierad rådgivning för att förbättra gårdarnas lönsamhet och konkurrenskraft eller för att utveckla sin kompetens. För rådgivningen betalar jordbrukarna bara mervärdesskatten, och rådgivningsersättningen betalas direkt till rådgivaren eller rådgivningsorganisationen. Från och med år 2015 har omkring var tredje gård (16 000 gårdar) anlitat rådgivning.

Också utbildningsprojekten främjar jordbrukarnas företagsekonomiska kompetens. Omkring 25 000 personer har deltagit i utbildningsprojekt som finansierats under den innevarande EU-finansieringsperioden. Av dem är 61,5 procent jordbrukare eller sådana små och medelstora företagare som förädlar eller säljer jordbruksprodukter. Utbildningsprojekten förbättrar jordbrukarnas och övriga företagares kompetens inom exempelvis företagsledning, marknadsföring, miljövård, ekologisk produktion och energieffektivitet. Dessutom har jordbrukarna utbildats bland annat i att begränsa och anpassa sig till klimatförändringen samt använda förnybar energi.

Finansieringsbesluten fattas i regionerna

Finansieringsbesluten fattas i huvudsak av kommunala tjänsteinnehavare och NTM-centralernas tjänstemän. Endast en del av finansieringen, exempelvis stöden för skolmjölk och frukt i skolan, beviljas av Livsmedelsverket. Livsmedelsverket betalar stöden i enlighet med de beslut som kommunerna och NTM-centralerna fattar.

Finansiering får bland annat jordbrukare, projektaktörer, företag, kommuner och organisationer. Också handel och industri, rådgivning samt forsknings- och utvecklingsorganisationer beviljas finansiering. Finansieringens effekter sträcker sig till en större målgrupp än bara stödsökanden. Som exempel kan nämnas att företagare och lokalbefolkningen är de slutliga nyttohavarna vid projekt som utvecklingsorganisationer genomför.

Landsbygds- och jordbruksstöden är viktiga för den regionala ekonomin och har stor inverkan på landskapens och kommunernas ekonomi. Mest jordbruks- och landsbygdsfinansiering (totalt 34 procent av finansieringen) betalades ut i landskapen Södra och Norra Österbotten samt Egentliga Finland. I de här landskapen finns också största delen av de finländska gårdarna.

År 2018 betalades stöd till totalt 59 831 mottagare. Omkring 90 procent av stödmottagarna är gårdar.

 

Kontakta Livsmedelsverket för mer information om stödutbetalningar och utlämnande av uppgifter:

tiedonluovutus@ruokavirasto.fi

Kommunikationsexpert Riika Isola 040 714 5768

Kommunikationsexpert Pia-Maria Jokipii 040 167 9112

fornamn.efternamn@ruokavirasto.fi

Söktjänst för uppgifter om EU-stöd (innehåller inte uppgifter om stöd som är helt och hållet nationellt finansierade)

Begäran om utlämnande av uppgifter

Gårdarna i Finland, infografik


Mer information om stödpolitiken och stödens effekter ges vid jord- och skogsbruksministeriet av:

Konsultativ tjänsteman Martti Patjas, 029 516 2474 (jordbrukarstöd)  

Landsbygdsöverinspektör Marianne Selkäinaho, 029 516 2218 (projektfinansiering) 

Ledande expert Juuso Kalliokoski, 029 516 24 70 (företagsfinansiering) 

Specialsakkunnig Petri Koskela, 029 516 2382 (marknadsstöd) fornamn.efternamn@mmm.fi

Mer från SLC