Relativt sett har antalet gårdar med biffboskap ökat i Finland. Henrik Kähönen, som föder upp köttrasen Angus, tror att kvalitetsköttet i fortsättningen kommer att intressera allt fler konsumenter som minskar köttets andel i kosten och vill ha smakrikare kött.
På Kuonas gård i Juankoski i Norra Savolax växer över hundra köttnöt. Den 50 hektar stora gården grundades på 1940-talet och nu drivs den av Henrik Kähönen, jordbrukare i tredje generationen. Kähönen har specialiserat sig på slutuppfödning av biffboskap. Han föder upp den värdefulla rasen Aberdeen angus.
"Rasen har ursprunget i Skottland. Vi producerar delikat biffkött som är helt antibiotikafritt. Vårt mål är att höja kvalitetsköttets värde i Finland: därför söker vi ständigt nya kanaler och samarbetspartner för att vi ska kunna öka köttleveranserna och människornas medvetenhet om biffkött", berättar Kähönen.
Enligt Lihatiedotus enkätundersökning* i fjol var 39 procent av svarspersonerna av den åsikten att smaken är den viktigaste orsaken till att de äter kött. Samtidigt vill en del av konsumenterna också minska köttets andel i sin kost. Enligt Lihatiedotus undersökning har 22 procent av svarspersonerna minskat köttätandet. Kähönen tror att det minskade köttätandet leder till att medvetna konsumenter allt oftare väljer högkvalitativt, delikat biffkött i stället för kött från djur av mjölkras.
"När konsumenterna äter mindre kött, fäster de mer vikt vid vad de äter, det vill säga att kvaliteten spelar roll", säger Kähönen.
Uppfödningen av biffboskap började i Finland redan för 20 år sedan, kvalitetskött kan också köpas i stormarknader
Nötköttsproduktionen baserar sig i Finland på djur av mjölk- och köttras. I Finland finns det för närvarande cirka 1 500 dikogårdar som specialiserat sig på biffboskap och cirka 1 700 gårdar som driver slutuppfödning. Uppfödningen av biffboskap började bli vanligare i Finland för cirka 40 år sedan. Under de senaste tjugo åren har den stigit till den nuvarande nivån. Antalet dikogårdar beräknas förbli stabilt.
"Den relativa andelen biffboskap ökar alltså", berättar Susanna Heikkinen, informatör och verksamhetskoordinator vid Pihvikarjaliitto. I Finland finns sex raser som boskapsuppfödarna vanligtvis föder upp. De vanligaste av dem är charolais, hereford, angus och limous. En del av köttet säljer gårdarna direkt till konsumenterna.
"Det finns efterfrågan på biffkött. Utöver att sälja direkt säljer vi också kött via kötthus till mataffärer. Vem som helst kan alltså köpa biffkött i vanliga butiker", säger Heikkinen.
Köttets ursprungsland syns nu på restaurangerna: kan få folk att vakna upp
Sedan maj i fjol har restaurangerna varit skyldiga att skriftligen ange ursprungslandet för kött från nötkreatur, gris, får, getter och fjäderfä.
I praktiken ska restaurangerna informera om ursprunget på matlistan eller på en väggtavla. Enligt Kähönen är det väldigt bra att man anger ursprungslandet för att konsumenten lättare ska kunna göra ett medvetet val. Han hoppas att lagen i framtiden också ska gälla förädlade köttprodukter.
"Det väcker nog känslor om det står först på tavlan att ”i dag bjuds det på australiskt kött”", säger Kähönen.
Även Susanna Heikkinen tycker att det är bra att man anger köttets ursprungsland.
"Det kan få människor att vakna upp och inse hur lång väg köttet måste färdas innan det hamnar på vårt bord." Den absoluta styrkan hos det finländska köttet är att vi använder endast obetydliga mängder antibiotika och bara i medicinskt syfte – utomlands ger man antibiotika i förebyggande syfte och för att täcka problem.
När vi känner till skillnaderna mellan den finländska och utländska köttproduktionen, förstår vi hur bra djurhälsa vi har, säger Heikkinen.
Källor: * Lihatiedotus enkätundersökning: Faktorer som styr köttkonsumtionen 2018
Ytterligare information:
Henrik Kähönen, jordbrukare och boskapsuppfödare, Kuonan tila, tfn 044 286 9010 henrik.kahonen(at)gmail.com
Susanna Heikkinen, informatör, verksamhetskoordinator, Pihvikarjaliitto, tfn 040 588 1067 susanna.heikkinen(at)pihvikarjaliitto.fi
Jord- och skogsbruksministeriets tvååriga kampanj som handlar om att värdesätta mat ska öka finländarnas medvetenhet om vad matens ursprung betyder: hur producerar vi mat i Finland och vad får vi när vi väljer närproducerat. Kampanjen Bra mat växer nära följer matproduktionen på tio gårdar i olika delar av landet och söker svar på varför vår mat sägs vara världens renaste, ansvarsfullt producerad och spårbar. I kampanjen deltar också Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC. www.bramatvaxernara.fi #bramatväxernära
