Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder överlämnade i dag sin slutrapport till jord - och skogsbruksminister Jari Leppä. Rapporten innehåller över 40 åtgärdsförslag som, om de genomförs, stärker livskraften i glesbygderna i hela landet. Åtgärderna ökar glesbygdsinvånarnas välbefinnande samt glesbygdsföretagens möjligheter att nå framgång.
Arbetsgruppens åtgärdsförslag handlar bland annat om att främja platsoberoende arbete, trygga tillgången till polistjänster i hela landet i synnerhet i fråga om larmuppdrag samt att främja livslångt lärande i glesbygderna.
- När vi tänker på hela Finlands framgång, är det ett viktigt mål att glesbygden har medvind konstaterade minister Leppä som är Landsbygdspolitiska rådets ordförande.
- Att människor som bor i glesbygder mår bra och att vi använder naturresurserna på ett hållbart sätt för att kunna öka välfärden i hela landet är frågor som måste lyftas i centrum för politiken, vilket denna rapport också gör, sade minister Leppä som är nöjd med att arbetsgruppen varit ense om åtgärderna.
Arbetsgruppen påpekar att glesbygden inte är ett enhetligt område, utan bakom det statistiska genomsnittet finns såväl framgångsrika och livskraftiga områden som mindre välmående områden. Den ökande multilokaliteten ska beaktas bättre än i dag.
Största delen av åtgärderna ingår i regeringsprogrammet, viktigt att följa upp utfallet
Riksdagsledamot Anne Kalmari, som var arbetsgruppens ordförande, konstaterade att största delen av åtgärderna har tagits med i regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering.
- Den parlamentariska arbetsgruppen har i nästan två års tid satt sig in i utmaningarna i glesbygden och sökt lösningar genom att höra experter bland annat om befolkningsutvecklingen och multilokaliteten, infrastrukturen och innovationerna, företagandet och sysselsättningen, centraliseringen av tjänster samt om bioekonomin. Lösningar som kan främjas genom parlamentariska åtgärder och som har ett omfattande parlamentariskt stöd hittades i fråga om såväl skatteinstrument, regionala stödmöjligheter, avreglering, ändringar i lagstiftningen, nya arbetssätt som ökning av finansieringen, konstaterade Kalmari.
Arbetsgruppen understryker uppföljningen av förslagens utfall. Målet är att det parlamentariska arbetet som fokuserar på glesbygdernas specialfrågor ska fortsätta i form av en delegation som ska följa upp hur åtgärderna i slutrapporten och regeringsprogrammet framskrider. Till delegationens uppgifter hör också att svara för hur det anslag på 4 miljoner euro i statens budgetproposition 2020 som reserverats för glesbygdernas försöksprojekt ska inriktas.
Arbetsgruppens vice ordförande, stadsdirektör i Kuhmo Tytti Määttä, lever sin vardag i glesbygden. En av de viktigaste dagliga utmaningarna för närvarande är att se till att det finns tillgång på kompetent arbetskraft också i dessa områden.
- Framtidens platsoberoende arbete gör det möjligt att göra sakkunnigarbete på landsbygden. Samtidigt ska man trygga tillgången på platsbunden kompetent arbetskraft för att kunna ta tillvara regionens möjligheter. Det centrala är att det i området finns tillgång tillhögskoleutbildning och utbildning på andra stadiet, till exempel i lärcentrum enligt den svenska modellen. Det är viktigt att få igång innovativa försök och följa upp åtgärdernas utfall, sade Määttä.
Arbetsgruppens slutrapport kan läsas i jord- och skogsbruksministeriets publikationsserie. Rapporten hittas på denna adress: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-366-012-0
Ytterligare information:
Satu Haapaniemi, jord- och skogsbruksminister Jari Leppäs specialmedarbetare, tfn 050 400 5193
Anne Kalmari, ordförande, den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder, tfn 09 432 3073
Tytti Määttä, vice ordförande, den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder, tfn 044 725 5220
Christell Åström, sekreterare, den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 029 516 2030
Tarja Lukkari, sekreterare, den parlamentariska arbetsgruppen, Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens nätverk för glesbygd, tfn 0400 372 082
Statsrådet tillsatte den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder den 19 oktober 2017 som ska förbättra möjligheterna för glesbebyggda områden i Finland. Arbetsgruppens mandatperiod är 1.11.2017–30.9.2019. Arbetet baserar sig på Strategin för utveckling av glesbygden 2017–2020 som publicerades 2017. Riksdagsledamot Anne Kalmari är ordförande för arbetsgruppen.
