Ett försöksprojekt som genomförts i Finland har utvecklat en modell för ett livskraftigt livsmedelssystem som också kan tillämpas av andra aktörer, till exempel kommuner som vill stärka den ekologiska och ekonomiska hållbarheten i sitt livsmedelssystem.
Projektet som genomfördes under åren 2017 - 2018 finansierades av jord- och skogsbruksministeriet. Projektet bygger på färdplanen för cirkulär ekonomi med livsmedelssystem som en av prioriteringarna. Projektets syfte var att definiera vad begreppet regionalt hållbart livsmedelssystem innebär och på vilket sätt det går att utveckla det. Projektet genomfördes av Invenire Market Intelligence Oy som är specialist inom utveckling av affärsverksamheten och marknadsföringen i livsmedelsbranschen.
– Matproduktionen är en av världens centralaste sektorer som orsakar miljöutsläpp. Den har en direkt koppling till klimatförändringar, naturens biologiska mångfald och övergödning. Var och hur maten är producerad och förädlad har ekonomisk betydelse. Men det spelar också roll när vi tänker på folkhälsan, jämställdheten och regionernas livskraft, säger konsultative tjänsteman Birgitta Vainio-Mattila på jord - och skogsbruksministeriet.
– Trots detta tappar vårt livsmedelssystem till många delar i näringsämnen, energi och material, medför negativa miljökonsekvenser, delar det ekonomiska värdet orättvist i kedjan och fungerar inte på individens villkor.
Projektet visade att det inte räcker att vi enbart ser på livsmedelssystemets struktur och funktion. Hållbarheten utgår från att vi identifierar och erkänner att livsmedelssystemet har flera andra värden än att bara producera så mycket mat som möjligt på ett effektivt sätt till lågt pris. Ett livsmedelssystem kan, och borde, medföra till exempel positiva miljökonsekvenser och stärka banden mellan individer och samhällen. Så ser framtidens livskraftiga livsmedelssystem ut.
– Det är individer som har nyckeln till utveckling av livsmedelssystem. Vi äter alla mat varje dag. Därigenom är vi redan automatisk en del av livsmedelssystemet. Systemen och strukturerna förändras inte av sig själva, utan behöver aktörer som gör förändringen. Detta är ett aktivt matmedborgarskap, säger projektledaren Johanna Tanhuanpää på Invenire.
Rollen av en matmedborgare innebär inte enbart att vi är konsumenter. Vi kan också vara matproducenter, tillverkare eller politiska beslutsfattare eller forskare. Ett aktivt matmedborgarskap handlar om en individs förståelse för livsmedelssystemet, en vilja att utveckla det i en hållbar riktning och en förmåga att identifiera de egna mångsidiga möjligheterna att arbeta tillsammans med andra.
Modellen som togs fram under projektet har publicerats på engelska i form av webbkursen Hungry for Åland och en spelbok. Information om modellen får man också genom poddsändningar på finska och engelska.
Ytterligare information:
Johanna Tanhuanpää Invenire Market Intelligence Oy
johanna.tanhuanpaa(at)invenire.fi, tfn 040 8228 140
konsultative tjänsteman Birgitta Vainio-Mattila
jord - och skogsbruksministeriet,
birgitta.vainio-mattila(at)mmm.fi, tfn 040 508 3437
Webbplatsen:
http://www.hungryforaland.fi
Webbkursen:
https://invenire.teachable.com...
Spelboken:
https://invenire.teachable.com...
Poddsändningarna:
https://soundcloud.com/user-46...
