Jord- och skogsbruksministeriet har sänt på remiss ett utkast till statsrådets förordning som gäller ändring av jaktförordningen. Enligt de ändringar som föreslås börja gälla i april är det i fortsättningen möjligt att använda jaktbåge vid älgjakt. Vid vildsvinsjakt blir det möjligt att använda levandefångstfällor eller motsvarande vapen och vid hjortdjursjakt hundar med högre mankhöjd. Remisstiden går ut 25.2 2019.
- Målet är att visa jakt ur olika perspektiv och locka nya människor till verksamheten. Till exempel jaktbåge- och hundintresserade får intressanta nya möjligheter att jaga. Metoderna skapar också nya alternativ för att förvalta viltstammar, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
Jaktbåge får användas vid älgjakt
Sedan 2017 har det varit tillåtet att använda jaktbåge vid jakt på bland annat vitsvanshjort, skogsvildren och vildsvin. Därefter har över 1 000 jägare avlagt det krävda skjutprovet. Erfarenheterna av jakt med pilbåge har varit positiva. Att även tillåta jaktbåge vid älgjakt lockar sannolikt flera nya fritidsjägare med i verksamheten och effektiviserar jakten.
Samtidigt blir det också lättare att förebygga älgrelaterade skogs- och skördeskador eftersom en jaktbåge också kan användas i områden som ligger nära bosättningen och där användning av kulvapen inte rekommenderas på grund av försiktighetsområden eller buller. De vapen och pilbågar som används vid älgjakt ska dock uppfylla förordningens noggrant fastställda krav. Kravet på skjutprov ska också gälla älgjakt i fortsättningen.
En ny intressant jaktform förbättrar sannolikt också verksamhetsförutsättningarna för ödemarksbruk. Att jaga älgar med en pilbåge är vanligt i Nordamerika, men i de nordiska länderna finns inte någon liknande möjlighet.
Vid vildsvinsjakt blir det därtill möjligt att använda levandefångstfällor eller liknande vapen. På detta sätt får man fler metoder till förfogande när det gäller att begränsa vildsvinsstammen och samtidigt också bekämpa spridning av afrikansk svinpest (ASF).
Utvecklingen av vitsvanshjortstammen följs upp särskilt
Ministeriet har målet att minska stammen av vitsvanshjort särskilt i områden med täta populationer. Därför föreslås det att den största tillåtna mankhöjden för hundar som driver vitsvanshjort och andra hjortdjur höjs från 28 cm till 39 cm. Detta effektiviserar jakten och lockar nya fritidsjägare med i verksamheten. Vid hjortdjursjakten kunde man därefter använda bland annat drever.
I fortsättningen ska det användas bara långsamt drivande spårande hundar. En högre mankhöjd gör det emellertid också möjligt att använda många snabba hundar som följer upp luftvittring. Detta kan till exempel i vissa snöförhållanden leda till problem. Ministeriet har dock rätt att vid behov begränsa eller förbjuda jakt med vissa hundraser med stöd av jaktlagen.
Ministeriet följer noggrant upp utvecklingen av vitsvanshjortstammen och kan vid behov också planera andra metoder för att effektivisera jakten. För närvarande är det dock viktigast att man tar vara på möjligheten till den nya förlängda jaktperioden som fortsätter fram till mitten av februari. Detta i syfte att använda fullt ut de redan beviljade jakttillstånden. För att eliminera skadevållande individer kan man därutöver ansöka om skadebaserade dispenser.
Kajor fredade under häckningstid
Från och med början av augusti 2018 hör kaja till de icke fredade arterna i jaktlagen, men de får inte heller jagas under häckningstid. Enligt utkastet till förordning infaller fredningstiden 1.5–10.7. Under fredningstiden är det tillåtet att jaga kajor bara med Finlands viltcentrals dispens eller med stöd av anmälningsförfarande. En kort fredningstid och möjligheten att in i en byggnad eliminera kajor med ett luftvapen kommer sannolikt att minska behovet av dispenser.
Ytterligare information: Teemu Nikula, äldre regeringssekreterare, tel 029 516 2055 Sami Niemi, konsultativ tjänsteman, tel 029 516 2391 Teppo Säkkinen, ministerns specialmedarbetare, tel 050 516 2868
