Enklare import av oorganiskt gödselmedel har en positiv men liten effekt på jordbrukets lönsamhet enligt utredning. År 2016 upptog kostnaderna för gödselmedel bara cirka 4 procent av de finländska gårdarnas produktionskostnader.
Enklare import kan å sin sida påverka folkhälsan negativt. Om importen förenklas genom att kadmiumundantaget som Finland fick i EU-medlemsförhandlingarna slopas, kan den redan farligt höga exponeringen för kadmium bland barn under skolåldern öka. Redan nu bedöms 88 procent av barnen under 3 år få ett kadmiumintag som överstiger den veckodos som anses vara säker.
Priserna för oorganiskt gödselmedel har varierat mycket i Finland på 2000-talet. Trots att gödselpriserna ibland har gått ned har trenden ständigt varit uppåtgående och priserna har i dagsläget nästan fördubblats jämfört med början av 2000-talet. I Finland började gödselpriserna gå ner 2014 men trots det ligger prisnivån för gödselmedel enligt indexanalysen bland de högsta i EU-länderna.
År 2016 upptog kostnaderna för gödselmedel 8 procent, cirka 7 000 euro/gård, av de finländska spannmålsgårdarnas produktionskostnader. Gödselmedlens andel av materialkostnaderna uppgick till 20–37 % beroende på produktionsinriktning. Trots att gödselmedlens andel av materialkostnaderna kan vara stor i synnerhet på spannmålsgårdar, räcker inte ens en kännbar sänkning av anskaffningspriset på gödselmedel till för att väsentligt förbättra lönsamheten på finländska jordbruk.
På den finländska gödselmarknaden finns det en stor leverantör, två relativt stora och några mindre leverantörer. Den största leverantörens, Yaras, lönsamhet har hållit god nivå jämfört med de andra, vilket tyder på att Yara har kunnat dra nytta av sin starka ställning på marknaden. En konkurrensfördel för Yara är också förekomsten av fosforråvara i Siilinjärvi som är i dess besittning och där tungmetallhalterna ovanligt låga. Den skärpta kadmiumbegränsningen enligt EU:s gödselmedelförordning som är under beredning kommer troligen att ytterligare förbättra Yaras konkurrensposition på EU:s fosforgödselmarknad.
Utan att pruta på de högsta tillåtna halterna för tungmetaller kan importen förenklas närmast genom att påverka praxis kring anmälningsplikten och tullavgifter. Även en avveckling av den allmänna tullen på 6,5 procent för importerade gödselmedel kunde troligen sänka priset på oorganiskt gödsel.
Konkurrensen på gödselmarknaden ökar otvivelaktigt om importen av oorganiska gödselmedel görs enklare genom att minska de hinder lagstiftningen ställer och det sänker också priserna för oorganiskt gödselmedel en aning. Av folkhälsoskäl är det dock inte motiverat att förenkla importen särskilt av oorganiskt fosforgödselmedel genom att mildra det för Finland gällande kadmiumundantaget. Den nytta i lönsamhet som jordbrukarna skulle uppnå står inte i någon förnuftig proportion till folkhälsoriskerna.
Utredningen gjordes av Naturresursinstitutet, Livsmedelsverket, Finlands miljöcentral och Institutet för hälsa och välfärd.
Utredningen:
Möjligheterna att förenkla import av oorganiska gödselmedel. Jord- och skogsbruksministeriets publikationer 2019:9 Helsingfors.
Ytterligare information:
Jyrki Aakkula, specialforskare, Naturresursinstitutet (Luke), tfn 029 532 6045, jyrki.aakkula@luke.fi
Pirjo Salminen, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet
tfn 029 516 2188, pirjo.salminen@mmm.fi
