Livsmedelsverket: Behandlingen av produktionsdjur med antimikrobiella läkemedel minskar, mer satsningar på att få resistensen mot antibiotika under kontroll krävs ändå

Den gemensamma rapporten FINRES-Vet 2018 som Livsmedelsverket, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea och Helsingfors universitet publicerat visar att förbrukningen av antimikrobiella läkemedel avsedda för produktionsdjur minskat de senaste åren. Känsligheten mot antimikrobiella läkemedel hos bakterier som orsakar sjukdom enbart bland djur eller bland såväl djur som människor har förblivit relativt god. Å andra sidan finns också tecken på att resistensen, det vill säga motståndskraften ökar.

Försäljningen av antimikrobiella läkemedel avsedda för produktionsdjur minskade med 18 procent mellan åren 2014 och 2018.  En minskning kan skönjas såväl i fråga om injektionspreparat avsedda för behandling av individuella djur som i fråga om preparat avsedda att intas oralt. Försäljningen av antimikrobiella läkemedel, som är särskilt viktiga vid behandling av infektioner bland människor, såsom tredje generationens kefalosporiner och fluorokinoloner, för behandling av djur har varit mycket blygsam.

På europeisk nivå sett har förbrukningen av antimikrobiella läkemedel för produktionsdjur varit mycket återhållsam i Finland

År 2018 var den sammanlagda försäljningen av antimikrobiella läkemedel avsedda för produktionsdjur i relation till antalet produktionsdjur i Finland mindre än någonsin tidigare.

I Finland behandlas livsmedelsproducerande djur för det mesta individuellt. Det avviker från läget i många andra europeiska länder, där merparten av de antimikrobiella läkemedlen för livsmedelsproducerande djur ges till djurgrupper med fodret eller dricksvattnet. Den återhållsamma och rätt inriktade användningen av antimikrobiella läkemedel och förebyggandet av sjukdomar i Finland återspeglar sig också på det gynnsamma resistensläget hos bakterierna som isolerats från livsmedelsproducerande djur.

Resistensen mot antimikrobiella läkemedel hos bakterier som isolerats från livsmedelsproducerande djur och som orsakar sjukdom enbart bland djur är liten. Av bakterierna som orsakar sjukdom bland djur såsom bakterien Staphylococcus aureus som orsakar led- och senskideinflammation hos mödrar till broilerkycklingar, bakterien Pasteurella multocida som orsakar luftvägsinflammation hos nötkreatur och bakterierna Actinobacillus pleuropneumoniae som orsakar luftvägsinflammationer hos svin konstateras inte alls eller endast mycket sällan resistens mot antimikrobiella läkemedel.

Hos bakterier som orsakar sjukdom bland djur förekommer ändå i någon mån multiresistens dvs. resistens mot minst tre grupper antimikrobiella läkemedel. Hos E. coli -bakterierna som orsakar tarminflammationer bland svin förekommer till exempel rätt allmänt resistens mot flera läkemedel som används för behandling. Hos bakterier som isolerats från luftvägsinflammationer hos nötkreatur förekommer åter tydligt mindre resistens mot antimikrobiella läkemedel, även om resistensen mot penicillin på senare år något ökat hos den näst vanligaste luftvägspatogenen, bakterien Mannheimia haemolytica.

Resistensen hos bakterier som smittar mellan djur och människor relativt låg

Zoonotiska bakterier, såsom campylobakter och salmonella, kan orsaka sjukdom bland såväl djur som människor.

Resistensen mot antimikrobiella läkemedel hos zoonotiska bakterier som smittar från livsmedelsproducerande djur till människor är fortsättningsvis låg. Hos campylobakter som isolerats från livsmedelsproducerande djur har resistens mot fluorokinoloner och tetracykliner på 2010-talet blivit allmännare i Finland. Ett liknande fenomen har observerats också på andra håll i Europa. Av C. jejuni -stammarna som år 2018 isolerats från broilrar i Finland var cirka 25 procent resistenta mot fluorokinoloner.

Året 2018 var exceptionellt också i fråga om salmonella, eftersom multiresistenta Salmonella Kentucky ST198, som tidigare konstaterats i flera europeiska länder, nu för första gången konstaterades i Finland.

Också framöver krävs åtgärder för att det goda resistensläget ska kunna bibehållas

Uppkomsten av resistens kan fördröjas om behovet att använda antimikrobiella läkemedel minskas, om biosäkerheten på gårdarna förbättras och om djurens välbefinnande säkerställs. Om behandling med antimikrobiella läkemedel krävs, är det bäst att använda medel med ett så smalt spektrum som möjligt dvs. medel som har effekt endast på ett fåtal bakterier och följa rekommendationerna om användning av antimikrobiella läkemedel avsedda för djur.

Val av rätt antimikrobiellt läkemedel förutsätter att prov regelbundet tagits för känslighetsundersökningar. Då djur upprepade gånger måste behandlas på grund av samma symptom eller då man måste ty sig till behandling av en hel kategori djur, ska prov tas minst en gång om året.

Att ett tillräckligt antal prov undersöks årligen krävs också för att man ska kunna känna till och på lång sikt följa upp resistensläget på gården.

Användningen av antimikrobiella läkemedel för sällskapsdjur har också minskat

Förbrukningen av antimikrobiella läkemedelstabletter avsedda för sällskapsdjur har betydligt minskat på 2010-talet. Särskilt första generationens kefalosporiner, och på senare år också aminopenicilliner, har det sålts mindre av än förr.

Läs mer om Livsmedelsverkets, Säkerhets- och utvecklingscentrets för läkemedelsområdet Fimeas och Helsingfors universitets gemensamma rapport FINRES-VET 2018 (på engelska)

Sammanfattning av FINRES-VET 2018 (pdf)

Mer information om resistensresultaten

Resistensen hos zoonotiska bakterier: 

Satu Olkkola, specialforskare
Antibiotikasektionen
050 492 9825
förnamn.efternamn@ruokavirasto.fi

Suvi Nykäsenoja, specialforskare
Antibiotikasektionen
040 489 3447
förnamn.efternamn@ruokavirasto.fi

Resistensen hos bakterier som orsakar sjukdom bland djur: 
Tarja Pohjanvirta, sektionschef
Bakteriesektionen i Kuopio och Uleåborg
044 720 1493
förnamn.efternamn@ruokavirasto.fi

Resistensen bland sällskapsdjur: 
Merja Rantala, docent, specialistveterinär i djurens infektionssjukdomar
Helsingfors universitet, Veterinärmedicinska fakulteten
050 415 5482
förnamn.efternamn@helsinki.fi

Mer information om förbrukningen av antimikrobiella läkemedel: 
Katariina Kivilahti-Mäntylä, veterinär
Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea
029 522 3354
förnamn.efternamn@fimea.fi

Mer från SLC