Naturresursinstitutet (Luke) och Livsmedelsverket (tidigare Livsmedelssäkerhetsverket Evira) har tillsammans utarbetat en analysmetod för att säkerställa den finländska jordgubbens ursprung. Insamlandet av en databas om finländska jordgubbar har krävt många års arbete. Nu är databasen så omfattande att den kan användas för att säkerställa det geografiska ursprunget. Prover kan redan jämföras med jordgubbar som producerats i Polen och Sverige, och i år utvidgas granskningen till bär från Estland. Metoden är nu tillgänglig även för kommunala myndigheter och den kommunala livsmedelstillsynen tar jordgubbsprov vid olika försäljningsställen. Metoden kan i fortsättningen användas även vid utredning av andra produkters ursprung.
Den finländska konsumenten vill köpa bär och grönsaker som producerats i hemlandet. En tillförlitlig kedja gynnar såväl konsumenten, odlaren som återförsäljaren.
En ny metod i Finland för att säkerställa jordgubbens ursprung
“Under de senaste åren har man fäst mer uppmärksamhet vid förfalskade uppgifter om livsmedlens ursprung. Den inhemska jordgubben är ett värdefullt livsmedel, vilket gör att den lockar till bedrägeri. Det är svårt att fastställa det geografiska ursprunget och butikskedjorna kring bären kan vara långa, så det kan vara svårt att få uppgifter om ursprunget. Nu använder vi analys av bestående, icke-radioaktiva isotoper, vilket underlättar arbetet”, säger enhetschef för kemi Annikki Welling på Livsmedelsverket.
Undersökningen grundas på förhållandet mellan olika bestående, icke-radioaktiva isotoper som förekommer i grundämnen. Isotopernas relativa andelar varierar mellan olika geografiska områden. Bestående isotoper överförs till växterna i proportioner som bestäms av miljön och således kan man utifrån proportionerna i isotoperna analysera växtprodukternas ursprung. Uppgifterna kompletteras med bestämning av spårämnen som växterna innehåller.
“Undersökningsprover har tagits från hela området för jordgubbsproduktion i Finland, från Åland ända till Kajanaland. Dessutom får vi genom undersökningen även tillgång till resultatet för jordgubbar som producerats i Estland. När isotopvärdena för jordgubbar som odlats i Polen och Sverige har redan analyserats, får metoden som korrekt påvisar att produkten är inhemsk verklig täckning. Årligen kan man komplettera med prover om det uppstår behov för det. På samma sätt kan finländska odlare testa sina bär om de vill ha exakta “fingeravtryck” på sina egna bär. Egentligen finns det inget behov för det, eftersom värdena för inhemska bär så tydligt bildar en egen grupp”, säger forskningsprofessor Saila Karhu från Luke.
Isotopanalyserna görs än så länge genom underleverantörer, men med hjälp av Lukes och Livsmedelsverkets gemensamma utrustning som installerats i Livsmedelsverkets laboratorium kan vi snart också göra analyserna själva. Detta vidgar möjligheterna både vad gäller antalet prover och produkter. Med samma utrustning kan vi även göra andra undersökningar som grundas på fördelning av isotoper.
Insamlandet av prover börjar efter hur jordgubbarna mognar och fortsätter genom hela odlingssäsongen. Provtagarna från Luke samlade mycket täckande in prover för databasen från hela odlingsområdet av jordgubbar i Finland under åren 2017 och 2018. År 2019 fortsätter insamlingen av prover från olika typer av odlingssätt, inklusive ekologiska jordgubbar och tidiga bär som odlats i tunnelväxthus. Insamlingen av inhemska referensprover fortsätter.
Icke-radioaktiva isotoper till nytta även i andra undersökningar
Eftersom fördelningen av isotoper ger information om växtens tillväxt och näringsämnenas ursprung kan detta användas i exempelvis tillsynen av ekologisk odling eller när man utreder överföring av näringsämnen.
Även i miljö- och klimatundersökningar används undersökningar med icke-radioaktiva isotoper.
När miljön förändras lagrar växter som lever länge, till exempel träd, isotoper i sin träsubstans efter de rådande miljöförhållandena och ger på så sätt information om klimatförändringar.
Med i ursprungsprojekt om jordgubben
I utvecklingsprojektet deltar utöver Luke och Livsmedelsverket även Frukt- och Bärodlarnas förbund rf, Kehitysyhtiö SavoGrow Oy/Marjaosaamiskeskus och Suonenjoen seudun marjanviljelijäin yhdistys ry.
Projektet finansieras av jord- och skogsbruksministeriet, Maiju ja Yrjö Rikalan Puutarhasäätiö samt bärodlarnas föreningar och företrädare för bärnäringen.
Mer information:
Livsmedelsverket:
enhetschef Annikki Welling tfn 0404812270, annikki.welling@ruokavirasto.fi
Naturresursinstitutet, Trädgårdsteknik:
forskningsprofessor Saila Karhu, tfn 050 4082068, saila.karhu@luke.fi
Frukt- och Bärodlarnas förbund rf:
verksamhetsledare Miika Ilomäki, tfn 040 8282 017, miika.ilomaki@hmlry.fi
