Enligt Naturresursinstitutets prognos kommer jordbrukets lönsamhet 2019 att vara svagare än året innan. Företagarinkomsten blir 13 000 euro per företag, vilket är 33 procent av målet. Målet för företagarinkomsten fastställs som summan av lönemålet för företagarfamiljens jordbruksarbete (16,3 €/h) och målet för ränteavkastningen på eget kapital (2,95 %).
Jordbruksföretagens totala genomsnittliga intäkter i år är 159 000 euro. Stödens andel av de totala intäkterna är 32 procent. Produktionskostnaderna ökar från året innan med cirka 5 procent till 199 000 euro. Efter avdrag för produktionskostnaderna uppvisar jordbruks- och trädgårdsföretagen en förlust på i genomsnitt 28 000 euro.
När företagarinkomsten divideras med summan av lönekravet för jordbrukarfamiljens eget arbete och räntekravet för eget kapital erhålls en lönsamhetskoefficient som beskriver den relativa lönsamheten.
– År 2019 är lönsamhetskoefficienten 0,33. Detta innebär att jordbruksföretagarens timlön är 5,40 euro och ränteavkastningen på eget kapital 0,98 procent. Att avkastningen på totalt kapital sjunker från -1,3 till -2,7 procent vittnar också om att lönsamheten försämras, säger Jukka Tauriainen, forskare vid Naturresursinstitutet.
Skörden var större, men kostnaderna ökade
Enligt Naturresursinstitutets preliminära skördestatistisk ökade spannmålsskörden 2019 med över en fjärdedel från året innan. Genom att producentpriserna på spannmål sjönk är spannmålsgårdarnas omsättning dock mindre än 2018.
Spannmålsgårdarnas lönsamhet försvagas jämfört med året innan genom att lönsamhetskoefficienten sjunker till 0,30. Även de övriga växtodlingsgårdarnas lönsamhet försvagas.
Mjölkgårdarnas och de övriga nötkreatursgårdarnas lönsamhetskoefficienter sjunker till 0,34. Nötkreatursgårdarnas lönsamhet belastas av att kostnaderna stiger och producentpriset på mjölk sjunker något.
Lönsamhetskoefficienten för svinuppfödningen sjunker till 0,69.
Lönsamhetsprognosen för fjäderfäuppfödningen kan inte anses vara lika tillförlitlig som prognosen för de övriga produktionsinriktningarna på grund av att urvalet är så litet. Fjäderfägårdarnas företagarinkomst är liten i förhållande till de stora produktionsvolymerna. Detta försämrar prognosens tillförlitlighet, eftersom små ändringar i priserna på produkter eller produktionsinsatser återspeglas mångdubbelt i företagarinkomsten och lönsamheten.
– Enligt prognosen kommer fjäderfäuppfödningens lönsamhet att vara negativ i år. Med beaktande av att prognosen är osäker innebär resultatet att lönsamheten är svag och att den åtminstone inte nämnvärt stiger jämfört med året innan, säger Tauriainen.
Prognoser i Ekonomidoktorn
Av lönsamhetsresultaten för 2018 grundar sig 49 procent på färdiga bokslut och återstoden på prognoser beräknade utifrån resultaten för 2017. Resultaten för 2019 grundar sig på företagsspecifika prognoser som utarbetats för cirka 790 bokföringsgårdar. I prognoserna har man beaktat ändringar i insats- och producentpriserna, ändringar i stöden och regionala ändringar i den genomsnittliga skörden per gröda. I de företagsspecifika prognoserna antas att gårdarnas storlek förblir oförändrad och att de producerar samma produkter med samma produktionsinsatser som tidigare år.
De företagsspecifika resultaten har viktats så att de beskriver de genomsnittliga resultaten i de 35 200 största jordbruks- och trädgårdsföretagen. I viktningen har man beaktat strukturförändringen inom jordbruket med hjälp av Naturresursinstitutets strukturutvecklingsprognos.
Prognosresultaten publiceras på Naturresursinstitutets webbplats Ekonomidoktorn under Jordbruks- och trädgårdsproduktion på www.luke.fi/ekonomidoktorn/.
Mer information:
Jukka Tauriainen, forskare, Naturresursinstitutet, tfn 0295 326 580, jukka.tauriainen@luke.fi
