Nya främmande arter sprider sig söderifrån mot Finland på grund av klimatförändringen och den internationella handeln med växter. De arter som väcker mest oro är de som har förutsättningar att klara sig i det finska klimatet. Faran med främmande arter ligger i att de kan slå ut den ursprungliga floran och faunan och hota naturens mångfald.
EU har en förteckning över invasiva främmande arter och av vilka jättebalsamin, tre arter i lokasläktet (jätteloka, tromsöloka och bredloka), skunkkalla, bisam, mårdhund, signalkräfta och kinesisk ullhandskrabba påträffas i Finland. Med främmande arter avses djur, växter och andra organismer som människan har introducerat, avsiktligt eller oavsiktligt, utanför artens naturliga utbredningsområde.
Jättebalsaminen bekämpas ända uppe i Enare
Jättebalsaminen kommer ursprungligen från Himalaya och introducerades i Finland som trädgårdsväxt. Den började sprida sig i naturen i början av 2000-talet. I Lappland är jättebalsaminen fortfarande sällsynt, men den har påträffats i Rovaniemi och Sodankylä och ända uppe i Enare.
Jättebalsaminen sprider sig från trädgårdar till strandområden, diken och lundar. Den tränger undan den ursprungliga floran och tävlar om pollinatörer med de vilda växterna. Den är en ettårig växt med späda rötter som inte binder jorden på samma sätt som fleråriga växter. Därför bidrar den till att jord i erosionskänsliga områden spolas ut i vattendragen och gör dem grumliga.
Jättebalsaminen, som inte är giftig, bekämpas effektivast genom att man rycker upp den, senast i början av blomningstiden. På detta sätt kan man helt bli av med växten på ett par år. Men om en enda individ får stå kvar så att dess frön mognar måste bekämpningen snart inledas på nytt.
Mer kunskap behövs om bisamråttans utbredning
Beståndet av bisam, eller bisamråtta, som räknas till de invasiva främmande arterna, har minskat på naturlig väg under de senaste årtiondena i Finland. Det behövs emellertid mer kunskap om bisamråttans nuvarande tillstånd och eventuella skadeverkningar.
Mårdhunden, som har stor utbredning i hela Finland, bekämpas i synnerhet i de viktigaste fågelvåtmarkerna och i skärgården där de kan vara till skada för fågelbeståndet. Mårdhundar bör fångas också i Lappland, för att förhindra att den sprider sig till våra grannländer.
Smal vattenpest kan bli stort hot
Av de invasiva främmande arterna utgör kanske vattenväxten smal vattenpest det största hotet mot vår natur. Den har ännu inte påträffats i Finland, men i Sverige har den spridit sig norrut i rask takt. Arten klarar sig bra i finska klimatförhållanden och kan enkelt spridas till Finland med fåglar.
Andra främmande arter som EU klassificerat som invasiva är fjäderborstgräs och sidenört. Båda två är sällsynta prydnadsväxter i Finland. De har ännu inte påträffats i vår natur, men bestånd i trädgårdar måste utrotas.
Medlemsstaterna ska motarbeta spridningen av främmande arter
Europeiska unionens första förteckning över invasiva främmande arter trädde i kraft i augusti 2016 och innehöll 37 arter. I augusti 2017 kompletterades förteckningen med 12 arter, bland dem jättebalsaminen, mårdhunden och bisamråttan, som alla är mycket utbredda i Finland. Enligt EU:s förordning om invasiva främmande arter ska medlemsstaterna sträva efter att utrota invasiva främmande arter och hindra dem från att spridas.
Inom ramen för projektet EU-HAVI2 – förekomst av och spridningsvägar och hanteringsåtgärder för arter i EU:s kompletterande förteckning över invasiva främmande arter – utredde man förekomsten av den kompletterande förteckningens arter i Finland och hanteringsåtgärderna för dem. Projektet genomfördes av Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral. Projektet och rapporten Ehdotus haitallisten vieraslajien hallintasuunnitelmaksi ja leviämisväyliä koskevaksi toimintasuunnitelmaksi är ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2018.
Rapporten (på finska)
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Information om projektet (på finska)
Främmande arter i portalen för främmande arter i Finland
Ytterligare upplysningar:
Erja Huusela-Veistola, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 0295 326 148, erja.huusela-veistola(at)luke.fi
